Enligt EU:s ramdirektiv för avfall ska textil samlas in separat i medlemsstaterna från 2025. I Sverige har kommunerna fått ansvaret för den separata insamlingen av textil via ändringar i avfallsförordningen. På några års sikt ska även ett harmoniserat producentansvar för textil införas i EU, vilket komplicerar förutsättningarna för involverade aktörer. Länder som redan infört olika former av nationella producentansvar är Frankrike, Belgien och Nederländerna.
Syftet med detta projekt har varit att sammanställa erfarenheter av hur textilinsamling i kommuner hanterats fram till idag. Huvudsakliga metoder för arbetet har varit litteraturstudier och intervjuer med utvalda kommuner eller kommunala avfallsbolag. Genom en digital workshop diskuterades även frågor kring hur insamlingen kan fungera när ett producentansvar införs.
Den vanligaste formen för textilinsamling idag är samarbete med idéburna organisationer i någon form. Både ekonomiska modeller och kravställning på samarbetspartners varierar stort mellan olika kommuner. Några kommuner har valt att samla in i egen regi, exempelvis Malmö, Eskilstuna och Borås. De senare planerar även manuell sortering i egen regi i framtiden. Alla intervjuade aktörer erbjuder insamling på ÅVC i någon form och vissa har även annan insamling. Utrustning som används är:
• Utomhusbehållare
• Inomhusbehållare
• Storsäck & lastväxlarflak
• Containrar med rullburar
Flera kommuner nämner problem med oseriösa aktörer som samlar in på exempelvis återvinningsstationer utan tillstånd. Hur stora mängder textil som samlas in varierar stort mellan olika kommuner, både i absoluta mängder och i mängd per invånare. Sortering är en flaskhals och i dagsläget finns mycket begränsad tillgång på professionell, manuell sortering i Sverige. Detta medför att den vanligaste avsättningskanalen för insamlad textil är export för vidare sortering och återanvändning i andra länder.
Vid projektets workshop blev det tydligt att många kommuner ser det kommande insamlingsansvaret som en utmaning, särskilt när det gäller den korta förberedelsetiden och osäkerhet kring om man kan hitta avsättning för flödena eller inte. Även om en majoritet av deltagarna var positiva till att kommunerna får insamlingsansvaret återstår många frågetecken kring vad som förväntas av kommunerna och vad som är en rimlig nivå av ansträngning, givet att producentansvaret kommer att ändra förutsättningarna inom några år. De flesta, men inte alla, tyckte att materialet bör samlas in i en ström för både återvinning och återanvändning.
Majoriteten tyckte att kommunerna bör ansvara för insamling på ett eller annat sätt även när ett producentansvar införs. Det fanns dock en stor osäkerhet kring vilken ekonomisk modell för ersättning som borde användas vid ett sådant samarbete. Detta och flera andra praktiska frågor är angelägna att undersöka i ett fortsättningsprojekt.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Enligt EU:s ramdirektiv för avfall ska textil samlas in separat i medlemsstaterna från 2025. I Sverige har kommunerna fått ansvaret för den separata insamlingen av textil via ändringar i avfallsförordningen. På några års sikt ska även ett harmoniserat producentansvar för textil införas i EU, vilket komplicerar förutsättningarna för involverade aktörer. Länder som redan infört olika former av nationella producentansvar är Frankrike, Belgien och Nederländerna.
Syftet med detta projekt har varit att sammanställa erfarenheter av hur textilinsamling i kommuner hanterats fram till idag. Huvudsakliga metoder för arbetet har varit litteraturstudier och intervjuer med utvalda kommuner eller kommunala avfallsbolag. Genom en digital workshop diskuterades även frågor kring hur insamlingen kan fungera när ett producentansvar införs.
Den vanligaste formen för textilinsamling idag är samarbete med idéburna organisationer i någon form. Både ekonomiska modeller och kravställning på samarbetspartners varierar stort mellan olika kommuner. Några kommuner har valt att samla in i egen regi, exempelvis Malmö, Eskilstuna och Borås. De senare planerar även manuell sortering i egen regi i framtiden. Alla intervjuade aktörer erbjuder insamling på ÅVC i någon form och vissa har även annan insamling. Utrustning som används är:
• Utomhusbehållare
• Inomhusbehållare
• Storsäck & lastväxlarflak
• Containrar med rullburar
Flera kommuner nämner problem med oseriösa aktörer som samlar in på exempelvis återvinningsstationer utan tillstånd. Hur stora mängder textil som samlas in varierar stort mellan olika kommuner, både i absoluta mängder och i mängd per invånare. Sortering är en flaskhals och i dagsläget finns mycket begränsad tillgång på professionell, manuell sortering i Sverige. Detta medför att den vanligaste avsättningskanalen för insamlad textil är export för vidare sortering och återanvändning i andra länder.
Vid projektets workshop blev det tydligt att många kommuner ser det kommande insamlingsansvaret som en utmaning, särskilt när det gäller den korta förberedelsetiden och osäkerhet kring om man kan hitta avsättning för flödena eller inte. Även om en majoritet av deltagarna var positiva till att kommunerna får insamlingsansvaret återstår många frågetecken kring vad som förväntas av kommunerna och vad som är en rimlig nivå av ansträngning, givet att producentansvaret kommer att ändra förutsättningarna inom några år. De flesta, men inte alla, tyckte att materialet bör samlas in i en ström för både återvinning och återanvändning.
Majoriteten tyckte att kommunerna bör ansvara för insamling på ett eller annat sätt även när ett producentansvar införs. Det fanns dock en stor osäkerhet kring vilken ekonomisk modell för ersättning som borde användas vid ett sådant samarbete. Detta och flera andra praktiska frågor är angelägna att undersöka i ett fortsättningsprojekt.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2024-09-19