2025:18/Nackametoden - Erfarenheter från utsortering av impregnerat trä
- Författare: Julia Grönholdt Palm, Nicklas Gustavsson, Siri Ranung, Anna Allberg, samtliga från Ramboll Sweden
- Antal sidor: 44
- Pris: 300
Sedan mitten på 1800-talet har en mängd olika typer av ämnen använts av träimpregneringsindustrin för att uppnå ökad motståndskraft hos virke. Gemensamt för många av dessa ämnen är att de är toxiska och har miljöoch hälsoskadliga egenskaper. Sedan början av 2000-talet så har dock den dominerande behandlingsmetoden utgjorts av mindre skadliga kopparbaserade träskyddsmedel.
Studier har visat att denna nyare typ av tryckimpregnerat virke inte utgör farligt avfall och att virket därför kan sorteras som icke-farligt (Avfall Sverige, 2024), (Lihammar & Bolinius, 2021). På återvinningscentraler sorteras dock ofta allt tryckimpregnerat virke fortfarande som farligt avfall.
Under 2024 testade Nacka vatten och avfall (NVOA) en sorteringsguide utvecklad av Svenska Träskyddsföreningen för att särskilja äldre farligt impregnerat virke från nyare icke-farligt (Westin, Fridh, Alverfors, & Jermer, 2024). Resultaten var positiva och Ramboll har på uppdrag av Avfall Sverige genomfört detta projekt med syftet att undersöka om sorteringsguiden är möjlig att använda i större nationell skala och utan omfattande stöd och praktisk utbildning av personal på plats. Under projektets gång har denna sorteringsguide ibland kallats ”Nackametoden”.
Åtta kommuner/kommunala avfallsbolag/kommunalförbund (hädanefter kallade kommuner) med nio återvinningscentraler (ÅVC:er) deltog i projektet som inleddes med en digital utbildning. Kommunerna anordnade sedan självständigt sorteringen av virket samt provtagning med hjälp av sorteringsguiden och provtagningsinstruktioner.
Resultatet visar att alla deltagande kommuner lyckades sortera ut farligt avfall (FA) i en utsträckning som gjorde att den kvarvarande icke-farliga (IFA) fraktionen av virket i sin helhet inte ska klassas som farligt avfall. Små mängder PAH hittades i två av proverna och två ämnen som är vanliga komponenter i kreosot hittades i ett prov. Halterna av dessa ämnen var dock så låga att de inte når upp till gränsvärden för beaktande i beräkningen för FA. Inga klorfenoler hittades i något av de undersökta proverna.
Mängden arsenik i det virke som sorterats ut som IFA är dock förhållandevis hög jämfört med resultatet från Nackaförsöket och mot vad som förväntades. Utifrån kända förhållanden i impregneringsmedel så utgör mängden CCA-behandlat virke (krom, koppar, arsenik) ca 17% av totalvikten av det virke som sorterats ut som IFA.
Deltagarna i studien är i huvudsak positiva till metoden och ser ett nationellt införande som möjligt. Resultatet visar dock att manuell eftersortering av impregnerat virke inte är realistiskt med hänsyn till aspekter så som arbetsmiljö och arbetsresurser. Samtidigt menar många att metoden i sin nuvarande form är för avancerad för privatpersoner att ta till sig på plats utan förkunskap.
Ett sätt att utveckla metoden är genom förtydligande i instruktionerna, exempelvis genom praktiska och visuella hjälpmedel, ett annat sätt är en förenkling av metoden även om detta skulle innebära att en mindre andel icke-farligt avfall sorteras ut. Andra alternativ är maskinell sortering av virke eller att utse särskilt ansvariga medarbetare på ÅVC:er för sortering av virke och eventuellt kombinera detta med tillgång till handhållen XRF-skanner för kontroll av utsorteringen direkt på plats. Detta innebär dock extra kostnader och ett utökat behov av resurser.
Något som är viktigt att reda ut innan en nationell metod kan bli aktuell är lagstiftning och praxis kopplat till hanteringen av det utsorterade virket. IFA-virket innehåller, trots klassning som icke-farligt, tungmetaller, och eventuellt små mängder av andra impregneringsmedel och omfattas av överlappande lagkrav. Det råder därför osäkerhet kring hur fraktionen av icke-farligt virke ska hanteras och vilka typer av förbränningsanläggningar som är lagenliga mottagare av bränsleflis från denna fraktion. En djupare analys av den juridiska frågan kring hanteringen av virket bör därför göras, gärna i samråd med förbränningsanläggningarna.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Sedan mitten på 1800-talet har en mängd olika typer av ämnen använts av träimpregneringsindustrin för att uppnå ökad motståndskraft hos virke. Gemensamt för många av dessa ämnen är att de är toxiska och har miljöoch hälsoskadliga egenskaper. Sedan början av 2000-talet så har dock den dominerande behandlingsmetoden utgjorts av mindre skadliga kopparbaserade träskyddsmedel.
Studier har visat att denna nyare typ av tryckimpregnerat virke inte utgör farligt avfall och att virket därför kan sorteras som icke-farligt (Avfall Sverige, 2024), (Lihammar & Bolinius, 2021). På återvinningscentraler sorteras dock ofta allt tryckimpregnerat virke fortfarande som farligt avfall.
Under 2024 testade Nacka vatten och avfall (NVOA) en sorteringsguide utvecklad av Svenska Träskyddsföreningen för att särskilja äldre farligt impregnerat virke från nyare icke-farligt (Westin, Fridh, Alverfors, & Jermer, 2024). Resultaten var positiva och Ramboll har på uppdrag av Avfall Sverige genomfört detta projekt med syftet att undersöka om sorteringsguiden är möjlig att använda i större nationell skala och utan omfattande stöd och praktisk utbildning av personal på plats. Under projektets gång har denna sorteringsguide ibland kallats ”Nackametoden”.
Åtta kommuner/kommunala avfallsbolag/kommunalförbund (hädanefter kallade kommuner) med nio återvinningscentraler (ÅVC:er) deltog i projektet som inleddes med en digital utbildning. Kommunerna anordnade sedan självständigt sorteringen av virket samt provtagning med hjälp av sorteringsguiden och provtagningsinstruktioner.
Resultatet visar att alla deltagande kommuner lyckades sortera ut farligt avfall (FA) i en utsträckning som gjorde att den kvarvarande icke-farliga (IFA) fraktionen av virket i sin helhet inte ska klassas som farligt avfall. Små mängder PAH hittades i två av proverna och två ämnen som är vanliga komponenter i kreosot hittades i ett prov. Halterna av dessa ämnen var dock så låga att de inte når upp till gränsvärden för beaktande i beräkningen för FA. Inga klorfenoler hittades i något av de undersökta proverna.
Mängden arsenik i det virke som sorterats ut som IFA är dock förhållandevis hög jämfört med resultatet från Nackaförsöket och mot vad som förväntades. Utifrån kända förhållanden i impregneringsmedel så utgör mängden CCA-behandlat virke (krom, koppar, arsenik) ca 17% av totalvikten av det virke som sorterats ut som IFA.
Deltagarna i studien är i huvudsak positiva till metoden och ser ett nationellt införande som möjligt. Resultatet visar dock att manuell eftersortering av impregnerat virke inte är realistiskt med hänsyn till aspekter så som arbetsmiljö och arbetsresurser. Samtidigt menar många att metoden i sin nuvarande form är för avancerad för privatpersoner att ta till sig på plats utan förkunskap.
Ett sätt att utveckla metoden är genom förtydligande i instruktionerna, exempelvis genom praktiska och visuella hjälpmedel, ett annat sätt är en förenkling av metoden även om detta skulle innebära att en mindre andel icke-farligt avfall sorteras ut. Andra alternativ är maskinell sortering av virke eller att utse särskilt ansvariga medarbetare på ÅVC:er för sortering av virke och eventuellt kombinera detta med tillgång till handhållen XRF-skanner för kontroll av utsorteringen direkt på plats. Detta innebär dock extra kostnader och ett utökat behov av resurser.
Något som är viktigt att reda ut innan en nationell metod kan bli aktuell är lagstiftning och praxis kopplat till hanteringen av det utsorterade virket. IFA-virket innehåller, trots klassning som icke-farligt, tungmetaller, och eventuellt små mängder av andra impregneringsmedel och omfattas av överlappande lagkrav. Det råder därför osäkerhet kring hur fraktionen av icke-farligt virke ska hanteras och vilka typer av förbränningsanläggningar som är lagenliga mottagare av bränsleflis från denna fraktion. En djupare analys av den juridiska frågan kring hanteringen av virket bör därför göras, gärna i samråd med förbränningsanläggningarna.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2025-11-14