Kapacitetsutredningen 2013 beskriver den nuvarande och planerade kapaciteten i kraftvärmeverk och värmeverk för avfallsförbränning till år 2020 och jämför med de avfallsmängderna som återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. Avfallet kommer både från hushåll och från verksamheter i Sverige. Underlaget för den framtida behandlingskapaciteten i dessa anläggningar har sammanställts genom intervjuer med representanter för anläggningarna.
I utredningen tas hänsyn till aktuella, nationella mål för svensk avfallshantering med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. För avfallsförbränning beräknas de resulterande konsekvenserna av målen, som alla styr mot mindre mängder avfall tillgängligt till förbränning. Målen kan också leda till en skärpning av befintliga styrmedel, eller nya sådana. Arbete pågår inom Naturvårdsverket med att undersöka behovet.
Av stor vikt för resultaten är också konjunkturen de närmaste åren och dess påverkan på genererade avfallsmängder.
Import av avfallsbränsle har ökat under de senaste åren, och väntas öka ännu mer när ny kapacitet tas i drift. Avfallet kommer främst från Norge, men import av avfall från England (Storbritannien), Irland och Italien har undersökts av representanter för anläggningarna samt av tradingföretag. Importen från dessa och fler länder väntas öka.
Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel. Därutöver skall det även finnas kapacitet att behandla avfallet i ursprungsländerna på ett lagligt sätt.
Huvudslutsatser
De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är:
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Kapacitetsutredningen 2013 beskriver den nuvarande och planerade kapaciteten i kraftvärmeverk och värmeverk för avfallsförbränning till år 2020 och jämför med de avfallsmängderna som återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. Avfallet kommer både från hushåll och från verksamheter i Sverige. Underlaget för den framtida behandlingskapaciteten i dessa anläggningar har sammanställts genom intervjuer med representanter för anläggningarna.
I utredningen tas hänsyn till aktuella, nationella mål för svensk avfallshantering med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. För avfallsförbränning beräknas de resulterande konsekvenserna av målen, som alla styr mot mindre mängder avfall tillgängligt till förbränning. Målen kan också leda till en skärpning av befintliga styrmedel, eller nya sådana. Arbete pågår inom Naturvårdsverket med att undersöka behovet.
Av stor vikt för resultaten är också konjunkturen de närmaste åren och dess påverkan på genererade avfallsmängder.
Import av avfallsbränsle har ökat under de senaste åren, och väntas öka ännu mer när ny kapacitet tas i drift. Avfallet kommer främst från Norge, men import av avfall från England (Storbritannien), Irland och Italien har undersökts av representanter för anläggningarna samt av tradingföretag. Importen från dessa och fler länder väntas öka.
Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel. Därutöver skall det även finnas kapacitet att behandla avfallet i ursprungsländerna på ett lagligt sätt.
Huvudslutsatser
De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är:
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-14