Det vanligaste är att entreprenörer genomför tömningen och att konventionell tömning används, men även slamavvattning på plats vid slamavskiljaren förekommer. Arbetsmiljö vid tömning av enskilda avlopp är arbetsgivarens ansvar. Samtidigt kan arbetsmiljön förbättras avsevärt om kommunen till exempel påverkar avståndet mellan slamavskiljare och slambilens uppställningsplats.
Idag saknas i många fall bra metoder för omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp. Det är vanligt att fraktionerna behandlas i avloppsreningsverk. Dålig kvalitet hos bland annat slam från slamavskiljare gör dock att certifierade reningsverk (Revaq) får allt svårare att ta emot fraktioner från enskilda avlopp. Detta eftersom de kan försämra kvaliteten hos det slam som lämnar reningsverket. För att lösa problematiken behövs ett branschnätverk som på sikt kan bidra till ”rätt” avsättning av fraktionerna.
En stor del av Sveriges cirka 700 000 enskilda avlopp innefattar avloppsanordningar som behöver tömmas regelbundet, till exempel slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk. Ansvaret för att omhänderta fraktioner från dessa enskilda avlopp ligger hos kommunens avfallsorganisation. I praktiken utförs dock behandlingen ofta hos avloppsreningsverken. Andra metoder för behandling av fraktioner från enskilda avlopp förekommer endast i begränsad omfattning.
Om vi inte hittar ett hållbart och praktiskt tillämpbart sätt att behandla och avsätta fraktioner från enskilda avlopp finns det stor risk att fraktionerna hamnar i gödselbrunnar hos lokala lantbrukare. De riskerar att sedan spridas ohygieniserat på åkermark. Detta kan leda till skadat förtroende för såväl återföring av fraktioner från enskilda avlopp som återföring av slam från kommunala reningsverk.
Studiens analysresultat, tillsammans med en litteraturstudie, visar bland annat att:
I de fall då slamavskiljarslam har negativ påverkan på kvaliteten hos det Revaq-certifierade avloppsreningsverkets slam är rekommendationen att slamavskiljarslammet ska behandlas och avsättas på annat sätt. Till exempel kan slamavskiljarslammet med fördel avvattnas.
De båda analysvärden som projektet fick ta del av tyder på att rejektvatten har tillräcklig bra kvalitet för att tas emot av Revaq-certifierade avloppsreningsverk. Men det behövs ytterligare utredning innan någon slutsats kan dras. Det krävs även ytterligare utredning kring möjlig avsättning av fastfasen efter avvattning av slamavskiljarslam (till exempel inarbetning och förbränning).
Deponitäckning är en vanlig avsättningsform idag, men många av Sveriges deponier kommer att vara sluttäckta om ett fåtal år. För att öka samarbetet mellan aktörer inom omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp behöver ett nätverk etableras. Nätverket behöver initiera projekt som reder ut frågetecken och finner lösningar kring behandlingsmetoder och avsättning.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Det vanligaste är att entreprenörer genomför tömningen och att konventionell tömning används, men även slamavvattning på plats vid slamavskiljaren förekommer. Arbetsmiljö vid tömning av enskilda avlopp är arbetsgivarens ansvar. Samtidigt kan arbetsmiljön förbättras avsevärt om kommunen till exempel påverkar avståndet mellan slamavskiljare och slambilens uppställningsplats.
Idag saknas i många fall bra metoder för omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp. Det är vanligt att fraktionerna behandlas i avloppsreningsverk. Dålig kvalitet hos bland annat slam från slamavskiljare gör dock att certifierade reningsverk (Revaq) får allt svårare att ta emot fraktioner från enskilda avlopp. Detta eftersom de kan försämra kvaliteten hos det slam som lämnar reningsverket. För att lösa problematiken behövs ett branschnätverk som på sikt kan bidra till ”rätt” avsättning av fraktionerna.
En stor del av Sveriges cirka 700 000 enskilda avlopp innefattar avloppsanordningar som behöver tömmas regelbundet, till exempel slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk. Ansvaret för att omhänderta fraktioner från dessa enskilda avlopp ligger hos kommunens avfallsorganisation. I praktiken utförs dock behandlingen ofta hos avloppsreningsverken. Andra metoder för behandling av fraktioner från enskilda avlopp förekommer endast i begränsad omfattning.
Om vi inte hittar ett hållbart och praktiskt tillämpbart sätt att behandla och avsätta fraktioner från enskilda avlopp finns det stor risk att fraktionerna hamnar i gödselbrunnar hos lokala lantbrukare. De riskerar att sedan spridas ohygieniserat på åkermark. Detta kan leda till skadat förtroende för såväl återföring av fraktioner från enskilda avlopp som återföring av slam från kommunala reningsverk.
Studiens analysresultat, tillsammans med en litteraturstudie, visar bland annat att:
I de fall då slamavskiljarslam har negativ påverkan på kvaliteten hos det Revaq-certifierade avloppsreningsverkets slam är rekommendationen att slamavskiljarslammet ska behandlas och avsättas på annat sätt. Till exempel kan slamavskiljarslammet med fördel avvattnas.
De båda analysvärden som projektet fick ta del av tyder på att rejektvatten har tillräcklig bra kvalitet för att tas emot av Revaq-certifierade avloppsreningsverk. Men det behövs ytterligare utredning innan någon slutsats kan dras. Det krävs även ytterligare utredning kring möjlig avsättning av fastfasen efter avvattning av slamavskiljarslam (till exempel inarbetning och förbränning).
Deponitäckning är en vanlig avsättningsform idag, men många av Sveriges deponier kommer att vara sluttäckta om ett fåtal år. För att öka samarbetet mellan aktörer inom omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp behöver ett nätverk etableras. Nätverket behöver initiera projekt som reder ut frågetecken och finner lösningar kring behandlingsmetoder och avsättning.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-19