2020:22/Översilningsytors potential att rena lakvatten från PFAS
- Författare: Emma Larsson, student på Uppsala universitet
- Pris: 300
Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är en grupp mänskligt framtagna ämnen med lång livslängd när de hamnar i miljön. De är även giftiga och har en förmåga att ansamlas i människor och andra levande organismer. PFAS finns i ett flertal olika produkter med skilda användningsområden, så som smutsoch vattenavvisande impregnering till textilier, vattenavvisande ytor i livsmedelsförpackningar samt i brandsläckningsskum. I studier har det visats att lakvatten, det vill säga det regnvatten som infiltrerar och rinner genom en deponi, innehåller höga halter av dessa ämnen. Detta på grund av att en stor andel av det avfall som finns i dagens deponier innehåller just PFAS.
I denna studie har översilningsytor undersökts som en potentiell reningsteknik för PFAS i lakvatten. En översilningsyta är en svagt sluttande, gräsbeklädd yta där vatten tillåts rinna samt infiltrera ned i marken. Studien har fokuserat på huruvida PFAS kan tas upp av de växter som växer på ytan samt om PFAS kan fastna på jordpartiklar i ytan eller inte. För att besvara dessa frågor har provtagningar genomförts vid fyra avfallsanläggningars översilningsytor runtom i Sverige. Dessa prover har sedan analyserats på ett laboratorium för att bestämma halter av PFAS i de olika proverna.
Resultatet av denna analys visar på stora variationer mellan ytornas reningspotential. Gemensamt för samtliga anläggningar är att ingen betydande rening av PFAS i lakvattnet kunde ses. Viss ansamling i jord vid ytans utlopp kunde ses, samt något lägre koncentrationer i växter vid utloppet. Den totala potentialen för översilningsytor att rena lakvatten från PFAS bedöms i denna studie som låg.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är en grupp mänskligt framtagna ämnen med lång livslängd när de hamnar i miljön. De är även giftiga och har en förmåga att ansamlas i människor och andra levande organismer. PFAS finns i ett flertal olika produkter med skilda användningsområden, så som smutsoch vattenavvisande impregnering till textilier, vattenavvisande ytor i livsmedelsförpackningar samt i brandsläckningsskum. I studier har det visats att lakvatten, det vill säga det regnvatten som infiltrerar och rinner genom en deponi, innehåller höga halter av dessa ämnen. Detta på grund av att en stor andel av det avfall som finns i dagens deponier innehåller just PFAS.
I denna studie har översilningsytor undersökts som en potentiell reningsteknik för PFAS i lakvatten. En översilningsyta är en svagt sluttande, gräsbeklädd yta där vatten tillåts rinna samt infiltrera ned i marken. Studien har fokuserat på huruvida PFAS kan tas upp av de växter som växer på ytan samt om PFAS kan fastna på jordpartiklar i ytan eller inte. För att besvara dessa frågor har provtagningar genomförts vid fyra avfallsanläggningars översilningsytor runtom i Sverige. Dessa prover har sedan analyserats på ett laboratorium för att bestämma halter av PFAS i de olika proverna.
Resultatet av denna analys visar på stora variationer mellan ytornas reningspotential. Gemensamt för samtliga anläggningar är att ingen betydande rening av PFAS i lakvattnet kunde ses. Viss ansamling i jord vid ytans utlopp kunde ses, samt något lägre koncentrationer i växter vid utloppet. Den totala potentialen för översilningsytor att rena lakvatten från PFAS bedöms i denna studie som låg.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-14