2022:20/Utvärdering av certifieringssystemen för biogödsel och kompost, SPCR 120 och SPCR 152

Uppdraget för denna rapport har varit att utvärdera Certifierad återvinnings nuvarande arbetssätt så att Avfall Sverige (ägare av systemet) får ett underlag för utveckling av systemet för de kommande tio åren. En utvärdering bestående av djupintervjuer och enkätutskick har genomförts för detta syfte. Utvärderingens mål och syfte har varit att utvärdera det nuvarande systemet för Certifierad återvinning i stort inklusive ägarförhållande, organisation och anläggningskostnader, samt ge Avfall Sverige ett underlag för utveckling av systemet/organisationen för de kommande tio åren. 27 djupintervjuer har hållits med flera olika grupper av aktörer. Vidare skickades en enkät ut till 20 företag som producerar certifierade produkter.

Systemet för Certifierad återvinning har många styrkor, bland annat att det ger en god kvalitetsstämpel, högt förtroende, fyller tomrum i regelverk samt att det är en viktig pusselbit i arbetet mot cirkulära materialflöden. Flera aktörer tycker dock att systemet blir mer och mer byråkratiskt samt förlorar siktet på den huvudsakliga kärnan, det vill säga att säkerställa en slutprodukt av hög kvalitet. Vidare anses inte certifieringen för kompost (SPCR152) fungera bra, eftersom bara ett företag har anslutit sig till systemet. Regelverket påverkar idag vissa anläggningars kärnverksamhet, bland annat genom att vissa halter av insatsvaror och substrat inte är godkända. Aktörerna har även flertalet synpunkter på regelverket, bland annat gällande plastinnehåll och provtagningar. För flera frågor är dock åsikterna motstridiga där exempelvis några vill se en ökad tillåtelse av plast medan andra vill se mindre plast i inkommande substrat. Många aktörer är överens om att hålla systemet enkelt och att fler certifieringssystem inte behövs.

Styrgruppen har stor bredd av kompetenser men kan tjäna på att inkludera vissa andra intressentgrupper i arbetet. Sekretariatet är idag en uppskattad funktion som förslagsvis kan arbeta mer operativt i framtiden, med bland annat marknadsföring. Styrdokumenten är inte välkända inom styrgruppen. Styrdokumenten har uppdaterats under 2022 efter remiss inom styrgruppen; något som inte alla i styrgruppen känner till. Transparensen är överlag god, men kan förbättras genom att inkludera fler aktörer i styrgruppens diskussioner. Regelrevideringarna är idag ett delvis problematiskt område där revideringar beskrivs genomföras för ofta, ta för lång tid och behöver kommuniceras tydligare. Även kommunikationen inom systemet kan förtydligas och varieras. Vidare anser anläggningarna att systemet blir mer och mer kostsamt, där styrgruppen föreslås se över vilka delar som kostar mest för anläggningarna. Den interna arbetskostnaden lyfts av en del som större än själva certifieringskostnaden samtidigt som flera menar att kostnaderna för exempelvis kontroller är för höga.

Kännedom om systemet varierar, samtidigt som flera aktörer beskriver att de som behöver ha kännedom har det. Systemet har gott anseende hos många av avnämarna och beskrivs bidra med trygghet. Däremot har många avnämare och kravställare inom SPCR152 glömts bort, där styrgruppen behöver arbeta mer med marknadsföring mot dessa. Myndigheter är positiva till att Certifierad återvinning bidrar med riktlinjer och ramar i brist på lagmässiga krav i området.

Avfall Sverige anses vara rätt ägare till Certifierad återvinning och en tät koppling till ägaren anses ge stort värde till systemet. Ägaren kan dock låta styrgrupp samt sekretariat agera mer självständigt och släppa något på kontrollen av systemet. RISE genomför idag certifiering samt kontroll inom systemet. Anläggningarna har varierande åsikter om RISE men lyfter att deras kunskapsnivå och personalomsättning kan förbättras. Gemensam upphandling av certifiering och kontroll riskerar att ge bristande kvalitet samtidigt som en sådan tjänst bör handlas upp i konkurrens. Eftersom systemet är så pass litet beskrivs långsiktighet som en av de viktigaste faktorerna inom certifiering och kontroller.

I arbetet har två helikoptermodeller tagits fram för att visa på hur systemet fungerar idag och illustrera de cirkulära flöden som systemet bidrar till. Modellerna kan förslagsvis användas inom interna styrgruppsdiskussioner samt för extern marknadsföring av systemet. Modellerna kan även ge förståelse för hur vissa inflöden ackumuleras och ansamlas i systemet, vilket kan ge värde i diskussioner kring plast, metaller och bekämpningsmedel.

Slående i utvärderingen har varit det mycket höga intresset att delta i intervjuer och svara på enkäter. Det är tydligt att en stor mängd arbete har lagts ned på systemet sedan den förra revideringen. För 15 år sedan var ett av de största bekymren att livsmedelsorganisationerna inte accepterade SPCR120 som en kvalitetsstämpel. Idag ställer organisationer såsom Arla och Lantmännen krav på certifierad biogödsel och många biogasanläggningar beskriver att certifieringen är ett krav för avsättning. Tyvärr har kompost och SPCR152 inte fått samma uppsving under tidsperioden, utan kämpar fortfarande med att få antal anläggningar är anslutna och att få intressenter efterfrågar certifierad kompost. Vidare har missuppfattningar kring regelverket genomsyrat intervjuerna, där styrgrupp och andra avnämare har olika bild av vad som finns i regelverket. Detta visar att ett stort arbete framåt är att förenkla, förtydliga och utbilda avnämare och anläggningar om regelverket. Utredningen har visat att regelverket är välarbetat men att fokus närmsta åren bör ligga på att förbättra kommunikationen av befintligt regelverk. Styrgruppen behöver även fokusera på certifieringens syfte och kärna för att systemet inte ska svälla. Utökad arvodering av styrgruppen förespråkas i syfte att kunna utöka arbetsuppgifterna, men vidare utredning behöver göras gällande hur en sådan arvodering skulle finansieras.

Utvärderingen ger flertalet förslag på hur man kan nå rätt intressenter för att öka intresset för den certifierade produkten samt vilka förändringar som kan ske i systemet för att göra det mer attraktivt för anläggningsägare. Nedan följer en punktlista på primärt rekommenderade åtgärder för styrgruppen att arbeta med närmsta åren.

• Förfina, förbättra och skala av regelverk, med fokus på certifieringens syfte
• Arbeta med kommunikationsinsatser kring befintligt regelverk; riktat till så väl anläggningsägare med certifierade produkter som anläggningar med icke-certifierade produkter, för att minska på missförstånd
• Utreda möjligheterna till ett nytt regelverk för produkten biokol för att systemet ska hålla sig ajour med marknadsutvecklingen
• Utred möjlighet till utökad arvodering av styrgrupp, för att ge större möjlighet till utökade arbetsuppgifter så som kommunikationsinsatser.
• Ökat fokus på jord- och kompostintressenter samt förbättring av regelverket för SPCR152, för att fler anläggningsägare ska känna intresse av certifieringen
• Inkludera fler avnämare i adjungerad styrgrupp och bredda representationen, bland annat från livsmedel- och jordbruksbranschen, för att få in fler perspektiv i styrgruppsarbetet
• Ta fram en strategi där varumärket Certifierad återvinning lyfts fram ytterligare, vilket innebär att Avfall Sverige förblir ägare men får mindre fokus

Certifierad återvinning är ett varumärke med högt förtroende, stort engagemang och stor kunskap, som har kommit en lång väg i sitt arbete med certifieringssystem. Genom att fokusera på att skapa lättanvända och kvalitetsskapande system som ger värde för såväl producent som konsument har Certifierad återvinning stor potential att bidra till ökad användning av resurseffektiva material och skapa cirkulära system i samhället.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".

• 2022 20 Utvärdering Certifierad Återvinning.pptx

  652,4KB