2022:21/Sammanställning av data från metanmätningar enligt egenkontroll metanemissioner åren 2016 – 2018 – Samt jämförelse med tidigare år

  • Författare: Johan Yngvesson, Industrinytta Norden
  • Antal sidor: 42
  • Pris: 300

På biogasanläggningar, där det sker biologisk behandling av organiskt material genom anaerob (syrefri) nedbrytning, samt vid uppgradering av biogas till fordonsbränslekvalitet, kan det uppstå utsläpp till luft i olika delar av systemet. Det finns framförallt fyra skäl till varför dessa utsläpp ska minimeras. Dessa är säkerhet, miljö, närmiljö (luktproblematik) och ekonomi.

Med detta som bakgrund införde Avfall Sverige år 2007 ett frivilligt åtagande för biogasanläggningar, där anläggningar förbinder sig att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp. En del av det frivilliga åtagandet är att återkommande genomföra emissionsmätningar, utförda av en oberoende part, vid anläggningen för att bestämma dess metanförluster. Systemet har under åren haft lite olika namn, men behållit samma syfte. Sedan 2019 samägs systemet mellan Avfall Sverige och Svenskt Vatten under namnet Egenkontroll metanemissioner (förkortat EgMet).

Emissionsmätningar inom EgMet genomförs i regel en gång per tre år för deltagare inom det frivilliga systemet. Sedan starten 2007 har mätningar genomförts på deltagande anläggningar i perioder mellan:

  • År 2007 – 2009, Mätomgång 1
  • År 2010 - 2012, Mätomgång 2
  • År 2013 – 2015, Mätomgång 3
  • År 2016 – 2018, Mätomgång 4

Denna rapport presenterar resultaten från mätomgång fyra, medan tidigare mätomgångar rapporterats i Avfall Sveriges rapport 2016:18 (Avfall Sverige, 2016). De anläggningar som deltar i EgMet i omgång fyra, och som inkluderas i detta statistikunderlag, representerar omkring 35 procent av den svenska biogasproduktionen år 2018. För uppgraderingsanläggningarna är siffran 38 procent.

För de 25 produktionsanläggningar och 30 uppgraderingsanläggningar som deltog i EgMet mellan 2016 – 2018 uppgick utsläppen till 1,3 procent (viktat medelvärde) av metanproduktionen, totalt 920 000 Nm3 metan (CH4) per år. Det motsvarar 22 000 ton CO2-eqv. Den största utsläppskällan var rötresthanteringen, som bl.a. omfattar biogödsellager respektive slamlager på anläggningarna samt avvattningsutrustning. Dessa delprocesser stod för 90 procent av utsläppen. Onormala utsläpp, som framförallt utgörs av gasläckage från processerna, stod samtidigt för mindre än 10 procent av utsläppen.

Utsläppen från uppgraderingsanläggningar uppgick till 0,68 procent (viktat medelvärde) av dessa anläggningars totala behandlade metanvolym (anläggningarnas inkommande mängd), eller totalt 482 000 Nm3 metan (CH4) per år. Den största utsläppskällan var restgasen, som utgjorde 74 procent av utsläppen medan resterande andel huvudsakligen härleds till läckage i processutrustning, som i sin tur uppmätts som samlade utsläpp i ventilationsluften från processrum. I enskilda fall kan dock de samlade läckagen stå för det största utsläppet på uppgraderingen.

Systemet med frivilligt åtagande, EgMet, har haft ett stort genomslag i den svenska avfallsbranschen och det har även inkluderat flertalet avloppsreningsverk. Sedan 2019 delas ägarskapet av systemet med branschorganisationen Svenskt Vatten och förhoppningen är bland annat att det ska leda till att fler biogasproducerande avloppsreningsverk ansluter sig. Systemet har bidragit till att minska metanutsläppen från deltagande anläggningar och statistiken har även använts som schablonunderlag till beräkningar för hållbarhetsredovisning.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


På biogasanläggningar, där det sker biologisk behandling av organiskt material genom anaerob (syrefri) nedbrytning, samt vid uppgradering av biogas till fordonsbränslekvalitet, kan det uppstå utsläpp till luft i olika delar av systemet. Det finns framförallt fyra skäl till varför dessa utsläpp ska minimeras. Dessa är säkerhet, miljö, närmiljö (luktproblematik) och ekonomi.

Med detta som bakgrund införde Avfall Sverige år 2007 ett frivilligt åtagande för biogasanläggningar, där anläggningar förbinder sig att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp. En del av det frivilliga åtagandet är att återkommande genomföra emissionsmätningar, utförda av en oberoende part, vid anläggningen för att bestämma dess metanförluster. Systemet har under åren haft lite olika namn, men behållit samma syfte. Sedan 2019 samägs systemet mellan Avfall Sverige och Svenskt Vatten under namnet Egenkontroll metanemissioner (förkortat EgMet).

Emissionsmätningar inom EgMet genomförs i regel en gång per tre år för deltagare inom det frivilliga systemet. Sedan starten 2007 har mätningar genomförts på deltagande anläggningar i perioder mellan:

  • År 2007 – 2009, Mätomgång 1
  • År 2010 - 2012, Mätomgång 2
  • År 2013 – 2015, Mätomgång 3
  • År 2016 – 2018, Mätomgång 4

Denna rapport presenterar resultaten från mätomgång fyra, medan tidigare mätomgångar rapporterats i Avfall Sveriges rapport 2016:18 (Avfall Sverige, 2016). De anläggningar som deltar i EgMet i omgång fyra, och som inkluderas i detta statistikunderlag, representerar omkring 35 procent av den svenska biogasproduktionen år 2018. För uppgraderingsanläggningarna är siffran 38 procent.

För de 25 produktionsanläggningar och 30 uppgraderingsanläggningar som deltog i EgMet mellan 2016 – 2018 uppgick utsläppen till 1,3 procent (viktat medelvärde) av metanproduktionen, totalt 920 000 Nm3 metan (CH4) per år. Det motsvarar 22 000 ton CO2-eqv. Den största utsläppskällan var rötresthanteringen, som bl.a. omfattar biogödsellager respektive slamlager på anläggningarna samt avvattningsutrustning. Dessa delprocesser stod för 90 procent av utsläppen. Onormala utsläpp, som framförallt utgörs av gasläckage från processerna, stod samtidigt för mindre än 10 procent av utsläppen.

Utsläppen från uppgraderingsanläggningar uppgick till 0,68 procent (viktat medelvärde) av dessa anläggningars totala behandlade metanvolym (anläggningarnas inkommande mängd), eller totalt 482 000 Nm3 metan (CH4) per år. Den största utsläppskällan var restgasen, som utgjorde 74 procent av utsläppen medan resterande andel huvudsakligen härleds till läckage i processutrustning, som i sin tur uppmätts som samlade utsläpp i ventilationsluften från processrum. I enskilda fall kan dock de samlade läckagen stå för det största utsläppet på uppgraderingen.

Systemet med frivilligt åtagande, EgMet, har haft ett stort genomslag i den svenska avfallsbranschen och det har även inkluderat flertalet avloppsreningsverk. Sedan 2019 delas ägarskapet av systemet med branschorganisationen Svenskt Vatten och förhoppningen är bland annat att det ska leda till att fler biogasproducerande avloppsreningsverk ansluter sig. Systemet har bidragit till att minska metanutsläppen från deltagande anläggningar och statistiken har även använts som schablonunderlag till beräkningar för hållbarhetsredovisning.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".