2023:08/Ökad återvinning av mineraliska bygg- och rivningsavfall

  • Författare: Uppdraget har genomförts av Ecoloop, med projektledare Tobias Robinson. Författare till rapporten är Tobias Robinson och Josef Màcsik. Övriga medverkande i projektet är Tanja Hasselmark Mason (Scandinavian Greenroof Institute), Tobias Emilsson (SLU), Lisa Bindgård (Renova) samt Anna Sorelius (NSR).
  • Antal sidor: 68
  • Pris: 300

Ökad återvinning av mineraliskt byggavfall kan bidra till att minska klimatutsläpp och uttag av naturresurser. Denna studie har fokuserat på betong, tegel, klinker och keramik och har utförts genom litteraturgenomgång, plockanalys samt intervjuer med branschföreträdare och myndighetspersoner. Studien är finansierad av Avfall Sverige och utförd av Ecoloop, NSR, Renova, Scandinavian Green Roof Institute och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Centrala och regionala miljömyndigheter är positiva till återvinning av mineraliskt byggavfall om den är väl dokumenterad och inte leder till spridning av föroreningar. Material som har säkerställd avsättning kan ses som material snarare än avfall. Prioriteringskedjan för insamlat mineraliskt byggavfall bör därför vara:

  • Tidig käll- eller utsortering för att säkerställa avsättning.
  • Behandling för att avfall ska kunna upphöra vara avfall.
  • Återvinning av avfall för anläggningsändamål.

Kommunen kan underlätta genom att planera in för återvinning i avfallsplanen. Ett samlat budskap från miljötillsyn, avfallshuvudman och rivningslovshandläggare skulle ge tydligare bild till avfallslämnare.

Naturvårdsverkets statistik visar att cirka 1 – 2 miljoner ton mineraliskt byggavfall per år genereras och används på deponi eller annan/okänd hantering. Kommunala ÅVC tar emot cirka 0,5 miljoner ton per år. Projektets plockanalyser indikerar att mineraliskt byggavfall på ÅVC är rätt sorterat från avfallslämnarna samt att den största fraktionen är betong. Det bedöms vara möjligt att sortera ut 60 – 70 % av den mineraliska avfallsströmmen i fraktionerna betong, porslin och tegel.

Betong, porslin och tegel har tekniskt intressanta egenskaper samt användare som är intresserade. Separerade fraktioner av betong, porslin och tegel är därmed de material som har störst potential i ett kort tidsperspektiv att nyttiggöras för enklare tillämpningar. Det krävs dock ett utvecklingsarbete tillsammans med slutanvändaren för att utveckla metoder för kvalitetssäkring.

En case study gjordes för att utvärdera om växtsubstrat kan vara relevant avsättning. Substrattillverkarna intervjuade i projektet är intresserade av returmaterial som ersättning av pimpsten, sand och krossmaterial. Tegel har störst potential för att ersätta bland annat pimpsten. Det är viktigt att kvaliteten och leveransmängden kan hållas jämn och att materialet inte innehåller föroreningar.

Projektet har följande rekommendationer till de kommunala avfallsbolagen:

  1. Börja sortera betong, porslin och tegel i separata fraktioner.
  2. Samverka med alla parter i hanteringskedjan för att klara en god sortering och kvalitetssäkring som leder till en säkrad avsättning av utsorterad betong, porslin och tegel.
  3. Förenkla för separat sortering av betong, porslin och tegel genom att använda samma benämningar och materialindelningar i alla kommuner, gärna med de nya nationella begreppen och piktogrammen.

Västra Skåne är ett intressant område att börja i pga underskott av ballastmaterial, liksom Göteborgsområdet där det finns behov att minska belastningen på deponier.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


Ökad återvinning av mineraliskt byggavfall kan bidra till att minska klimatutsläpp och uttag av naturresurser. Denna studie har fokuserat på betong, tegel, klinker och keramik och har utförts genom litteraturgenomgång, plockanalys samt intervjuer med branschföreträdare och myndighetspersoner. Studien är finansierad av Avfall Sverige och utförd av Ecoloop, NSR, Renova, Scandinavian Green Roof Institute och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Centrala och regionala miljömyndigheter är positiva till återvinning av mineraliskt byggavfall om den är väl dokumenterad och inte leder till spridning av föroreningar. Material som har säkerställd avsättning kan ses som material snarare än avfall. Prioriteringskedjan för insamlat mineraliskt byggavfall bör därför vara:

  • Tidig käll- eller utsortering för att säkerställa avsättning.
  • Behandling för att avfall ska kunna upphöra vara avfall.
  • Återvinning av avfall för anläggningsändamål.

Kommunen kan underlätta genom att planera in för återvinning i avfallsplanen. Ett samlat budskap från miljötillsyn, avfallshuvudman och rivningslovshandläggare skulle ge tydligare bild till avfallslämnare.

Naturvårdsverkets statistik visar att cirka 1 – 2 miljoner ton mineraliskt byggavfall per år genereras och används på deponi eller annan/okänd hantering. Kommunala ÅVC tar emot cirka 0,5 miljoner ton per år. Projektets plockanalyser indikerar att mineraliskt byggavfall på ÅVC är rätt sorterat från avfallslämnarna samt att den största fraktionen är betong. Det bedöms vara möjligt att sortera ut 60 – 70 % av den mineraliska avfallsströmmen i fraktionerna betong, porslin och tegel.

Betong, porslin och tegel har tekniskt intressanta egenskaper samt användare som är intresserade. Separerade fraktioner av betong, porslin och tegel är därmed de material som har störst potential i ett kort tidsperspektiv att nyttiggöras för enklare tillämpningar. Det krävs dock ett utvecklingsarbete tillsammans med slutanvändaren för att utveckla metoder för kvalitetssäkring.

En case study gjordes för att utvärdera om växtsubstrat kan vara relevant avsättning. Substrattillverkarna intervjuade i projektet är intresserade av returmaterial som ersättning av pimpsten, sand och krossmaterial. Tegel har störst potential för att ersätta bland annat pimpsten. Det är viktigt att kvaliteten och leveransmängden kan hållas jämn och att materialet inte innehåller föroreningar.

Projektet har följande rekommendationer till de kommunala avfallsbolagen:

  1. Börja sortera betong, porslin och tegel i separata fraktioner.
  2. Samverka med alla parter i hanteringskedjan för att klara en god sortering och kvalitetssäkring som leder till en säkrad avsättning av utsorterad betong, porslin och tegel.
  3. Förenkla för separat sortering av betong, porslin och tegel genom att använda samma benämningar och materialindelningar i alla kommuner, gärna med de nya nationella begreppen och piktogrammen.

Västra Skåne är ett intressant område att börja i pga underskott av ballastmaterial, liksom Göteborgsområdet där det finns behov att minska belastningen på deponier.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".


Senast uppdaterad - 2023-03-23