2023:10/Säkerhetslösningar i avfallstipphallar

  • Författare: Uppdraget har genomförts av Sweco, med projektledare och författare Barbara Goldschmidt. Rapporten har finansierats av Avfall Sveriges Energiåtervinningssatsning samt Sysav.
  • Antal sidor: 36
  • Pris: 300

I rapporten diskuteras säkerhetsfrågor i och omkring avfallsförbränningsanläggningars tipphallar.

Många äldre tipphallar och bunkrar är byggda för mindre avfallsmängder och färre bilar än vad som kommer idag. Detta leder till ökad belastning på tipphallarna, men också ofta till att färre tippfickor blir tillgängliga när större bränslemängder ska hinna hanteras och blandas i bunkern. Hallarna är inte heller anpassade för så många långa trailers och ”walking floor”-bilar, som ofta kommer idag. Detta bidrar till trängsel och stress bland chaufförerna.

Anläggningarna försöker upprätthålla säkerhet i tipphallarna genom en kombination av skriftliga säkerhetsföreskrifter och fysiska installationer, såsom trafikljus samt eventuellt portar, bommar eller luckor. En del anläggningar har också satsat på bemanning i hallarna, som komplettering till övervakning via bemannade traverser och kameror.

Fasta installationer har ofta problem med skador och kräver mycket underhåll. Det kan bero på att de körs på för att de syns dåligt eller det är trångt i tipphallen, men det kan också bero på att bristande funktion hos detektorer och sensorer gör att bommar och portar inte fungerar som avsett.

I princip alla anläggningar har svårigheter med att få alla chaufförer att följa säkerhetsföreskrifterna. Det kan bero på språkproblem, på trängsel och stressade chaufförer, ”ska bara”-tänkande eller rent slarv.

Artificiell intelligens är ett ämne som ofta återkommer. Det optimala AI-systemet skulle vara ett sådant som upptäcker personer som har fallit ner i bunkern och genast larmar och stoppar all aktivitet. Ingen anläggning har dock något sådant bildigenkänningssystem ännu. Dagens nivå på övervakningskameror är att de är utrustade med rörelsedetektorer.

Benchmarkingen har utmynnat i följande rekommendationer:

  • Utforma nya tipphallar och bunkar så rymliga som möjligt
  • Bygg bort kontakt mellan traversskopor och bilar med hjälp av tippfickornas utformning, traversprogrammering och förregling av portar och bommar
  • Gör fasta installationer, som portar och bommar, så robusta och så synliga som möjligt
  • Välj lagom nivå på säkerhetsföreskrifterna, eftersom alltför krångliga system och alltför komplicerad säkerhetsutrustning kan leda till att chaufförer försöker ta genvägar vid tippningen
  • Bemanning på plats kan inte överskattas

Benchmarkingen genomfördes genom att ett antal svenska avfallsförbränningsanläggningar intervjuades per telefon under hösten 2022. Några av de intervjuade anläggningarna har flera tipphallar och bunkrar, för sina äldre och nyare pannor. Från alla bunkrar, utom på Händelö, matas avfallet med traverser och skopor vidare till pannorna. På Händelö tippas bränslet i bränsleberedningens bunker och matas vidare till en kross, som finfördelar bränslet, innan det förs till CFB-pannorna med skruv.

Vid intervjuerna diskuterades säkerheten utanför och inne i tipphallarna. Diskussionerna var inte avsedda att vara heltäckande, utan tanken var att de skulle ge exempel på hur olika säkerhetsfrågor har lösts på olika anläggningar. Brandskyddsfrågor diskuterades inte.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


I rapporten diskuteras säkerhetsfrågor i och omkring avfallsförbränningsanläggningars tipphallar.

Många äldre tipphallar och bunkrar är byggda för mindre avfallsmängder och färre bilar än vad som kommer idag. Detta leder till ökad belastning på tipphallarna, men också ofta till att färre tippfickor blir tillgängliga när större bränslemängder ska hinna hanteras och blandas i bunkern. Hallarna är inte heller anpassade för så många långa trailers och ”walking floor”-bilar, som ofta kommer idag. Detta bidrar till trängsel och stress bland chaufförerna.

Anläggningarna försöker upprätthålla säkerhet i tipphallarna genom en kombination av skriftliga säkerhetsföreskrifter och fysiska installationer, såsom trafikljus samt eventuellt portar, bommar eller luckor. En del anläggningar har också satsat på bemanning i hallarna, som komplettering till övervakning via bemannade traverser och kameror.

Fasta installationer har ofta problem med skador och kräver mycket underhåll. Det kan bero på att de körs på för att de syns dåligt eller det är trångt i tipphallen, men det kan också bero på att bristande funktion hos detektorer och sensorer gör att bommar och portar inte fungerar som avsett.

I princip alla anläggningar har svårigheter med att få alla chaufförer att följa säkerhetsföreskrifterna. Det kan bero på språkproblem, på trängsel och stressade chaufförer, ”ska bara”-tänkande eller rent slarv.

Artificiell intelligens är ett ämne som ofta återkommer. Det optimala AI-systemet skulle vara ett sådant som upptäcker personer som har fallit ner i bunkern och genast larmar och stoppar all aktivitet. Ingen anläggning har dock något sådant bildigenkänningssystem ännu. Dagens nivå på övervakningskameror är att de är utrustade med rörelsedetektorer.

Benchmarkingen har utmynnat i följande rekommendationer:

  • Utforma nya tipphallar och bunkar så rymliga som möjligt
  • Bygg bort kontakt mellan traversskopor och bilar med hjälp av tippfickornas utformning, traversprogrammering och förregling av portar och bommar
  • Gör fasta installationer, som portar och bommar, så robusta och så synliga som möjligt
  • Välj lagom nivå på säkerhetsföreskrifterna, eftersom alltför krångliga system och alltför komplicerad säkerhetsutrustning kan leda till att chaufförer försöker ta genvägar vid tippningen
  • Bemanning på plats kan inte överskattas

Benchmarkingen genomfördes genom att ett antal svenska avfallsförbränningsanläggningar intervjuades per telefon under hösten 2022. Några av de intervjuade anläggningarna har flera tipphallar och bunkrar, för sina äldre och nyare pannor. Från alla bunkrar, utom på Händelö, matas avfallet med traverser och skopor vidare till pannorna. På Händelö tippas bränslet i bränsleberedningens bunker och matas vidare till en kross, som finfördelar bränslet, innan det förs till CFB-pannorna med skruv.

Vid intervjuerna diskuterades säkerheten utanför och inne i tipphallarna. Diskussionerna var inte avsedda att vara heltäckande, utan tanken var att de skulle ge exempel på hur olika säkerhetsfrågor har lösts på olika anläggningar. Brandskyddsfrågor diskuterades inte.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".


Senast uppdaterad - 2023-05-03