2025:12/Aktiv inbindning av koldioxid i energiaskor genom CCU
- Författare: Jenny Westerberg och Julia Renström, Profu
- Antal sidor: 69
- Pris: 300
Denna förstudie belyser möjligheter och utmaningar kopplade till aktiv karbonatisering av energiaskor – en process där koldioxid binds kemiskt i askans mineraler och bildar stabila karbonater. Tekniken kan bidra till minskade utsläpp, samtidigt som den ger askan nya materialegenskaper och potentiella användningsområden inom främst bygg- och anläggningssektorn.
Studien baseras på en litteraturgenomgång samt intervjuer med forskare och aktörer i olika delar av teknikens värdekedja. Teknikens mognad, klimat- och resurseffekter, affärslogik, marknadsstruktur och relevanta regelverk granskas. Den avslutas med en diskussion kring möjliga tillämpningsscenarier, slutsatser och behov av fortsatt kunskapsutveckling.
Tekniskt är aktiv karbonatisering en beprövad process i laboratorieskala, men tekniken är ännu inte industrialiserad. Reaktionseffektiviteten påverkas av askans kemiska sammansättning, partikelstorlek, reaktionstid, temperatur och koldioxidkoncentration.
Den nationella inbindningspotentialen uppskattas till cirka 100 000–200 000 ton CO₂ per år, vilket är en liten andel av fjärrvärmesektorns totala utsläpp. Begränsningen för ytterligare koldioxidinbindning ligger främst i tillgången på reaktiv aska – inte koldioxid – vilket gör tekniken bäst lämpad som komplement till CCS och CCU, särskilt där små volymer eller brist på infrastruktur gör annan hantering svår.
Aktiv karbonatisering av askor bedöms ändå kunna ge klimatnytta. Till skillnad från en klassisk CCS-process krävs exempelvis ingen långväga koldioxidtransport, och ifall processen implementeras genom en direkt reaktion med fjärrvärmeproduktionens rökgaser kan investering i en dyr koldioxidinfångningsanläggning undvikas. Därutöver kan tekniken bidra till ökad resurseffektivitet, då exempelvis jungfruligt ballastmaterial kan ersättas med karbonatiserad aska – vilket också minskar behovet av transporter från avlägsna stenbrott. Detta förutsatt att den karbonatiserade askan lever upp till högt ställda miljökrav.
Ur marknads- och affärsperspektiv är förutsättningarna idag svaga. Betalningsviljan för att använda askor är låg, produktgodkännanden osäkra och värdekedjan fragmenterad. Samtidigt pekar flera drivkrafter mot ökad framtida relevans, såsom minskande deponeringsmöjligheter, EU:s utsläppshandelssystem (ETS), framväxande frivilliga koldioxidmarknader och ökande krav på cirkularitet i materialanvändningen.
Aktiv karbonatisering berörs av regelverk kring exempelvis avfallshantering, byggprodukter, klimatpolitik samt av miljölagstiftning. Permanent inlagring av fossil koldioxid i godkända slutprodukter kan innebära att utsläppsrätter inte krävs. Det finns även möjligheter kopplat till EU:s certifieringsramverk för kolsänkor. Danmark lyfts som ett exempel där tydliga kravspecifikationer för restmaterial möjliggjort storskalig marknadsintroduktion av naturligt karbonatiserade askor. Ett liknande initiativ i Sverige lyfts som en möjlighet i rapporten.
Förstudien visar att aktiv karbonatisering av energiaskor kan skapa flera nyttor – resursmässigt, klimatmässigt och ekonomiskt – men det krävs vidare teknisk och framför allt marknadsmässig utveckling.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Denna förstudie belyser möjligheter och utmaningar kopplade till aktiv karbonatisering av energiaskor – en process där koldioxid binds kemiskt i askans mineraler och bildar stabila karbonater. Tekniken kan bidra till minskade utsläpp, samtidigt som den ger askan nya materialegenskaper och potentiella användningsområden inom främst bygg- och anläggningssektorn.
Studien baseras på en litteraturgenomgång samt intervjuer med forskare och aktörer i olika delar av teknikens värdekedja. Teknikens mognad, klimat- och resurseffekter, affärslogik, marknadsstruktur och relevanta regelverk granskas. Den avslutas med en diskussion kring möjliga tillämpningsscenarier, slutsatser och behov av fortsatt kunskapsutveckling.
Tekniskt är aktiv karbonatisering en beprövad process i laboratorieskala, men tekniken är ännu inte industrialiserad. Reaktionseffektiviteten påverkas av askans kemiska sammansättning, partikelstorlek, reaktionstid, temperatur och koldioxidkoncentration.
Den nationella inbindningspotentialen uppskattas till cirka 100 000–200 000 ton CO₂ per år, vilket är en liten andel av fjärrvärmesektorns totala utsläpp. Begränsningen för ytterligare koldioxidinbindning ligger främst i tillgången på reaktiv aska – inte koldioxid – vilket gör tekniken bäst lämpad som komplement till CCS och CCU, särskilt där små volymer eller brist på infrastruktur gör annan hantering svår.
Aktiv karbonatisering av askor bedöms ändå kunna ge klimatnytta. Till skillnad från en klassisk CCS-process krävs exempelvis ingen långväga koldioxidtransport, och ifall processen implementeras genom en direkt reaktion med fjärrvärmeproduktionens rökgaser kan investering i en dyr koldioxidinfångningsanläggning undvikas. Därutöver kan tekniken bidra till ökad resurseffektivitet, då exempelvis jungfruligt ballastmaterial kan ersättas med karbonatiserad aska – vilket också minskar behovet av transporter från avlägsna stenbrott. Detta förutsatt att den karbonatiserade askan lever upp till högt ställda miljökrav.
Ur marknads- och affärsperspektiv är förutsättningarna idag svaga. Betalningsviljan för att använda askor är låg, produktgodkännanden osäkra och värdekedjan fragmenterad. Samtidigt pekar flera drivkrafter mot ökad framtida relevans, såsom minskande deponeringsmöjligheter, EU:s utsläppshandelssystem (ETS), framväxande frivilliga koldioxidmarknader och ökande krav på cirkularitet i materialanvändningen.
Aktiv karbonatisering berörs av regelverk kring exempelvis avfallshantering, byggprodukter, klimatpolitik samt av miljölagstiftning. Permanent inlagring av fossil koldioxid i godkända slutprodukter kan innebära att utsläppsrätter inte krävs. Det finns även möjligheter kopplat till EU:s certifieringsramverk för kolsänkor. Danmark lyfts som ett exempel där tydliga kravspecifikationer för restmaterial möjliggjort storskalig marknadsintroduktion av naturligt karbonatiserade askor. Ett liknande initiativ i Sverige lyfts som en möjlighet i rapporten.
Förstudien visar att aktiv karbonatisering av energiaskor kan skapa flera nyttor – resursmässigt, klimatmässigt och ekonomiskt – men det krävs vidare teknisk och framför allt marknadsmässig utveckling.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2025-09-26