Om Sverige ska nå EU:s återvinningsmål för plastförpackningar behöver insamlingsoch återvinningsgraden öka. Som ett led i detta arbete ska fastighetsnära insamling (FNI) införas senast 1 januari 2027 för samtliga svenska hushåll. Som ett komplement till FNI har tre kommunalägda bolag byggt eftersorteringsanläggningar för att sortera ut plast ur restavfallet. Dessa genomförda och kommande förändringar ger ett ökat behov av mer kunskap om sammansättningen på det utsorterade materialet. Syftet med projektet var därför att primärt undersöka sammansättningen av utsorterade plastflöden från olika insamlingssystem.
Projektet bygger till stor del på detaljerade plockanalyser av sex plastflöden från tre typer av insamlingssystem:
1) Maskinellt utsorterad plast ur restavfall från två eftersorteringsanläggningar.
2) Separat insamlade plastförpackningar från FNI i villor respektive flerbostadshus.
3) Separat insamlade plastförpackningar från återvinningsstationer (ÅVS) i områden med utbyggd FNI och i områden där FNI inte byggts ut än.
Från varje flöde togs prover i tre omgångar. Sorteringen av materialet utgick från tre övergripande kategorier: plastförpackningar, övrig plast och övrigt material. Vardera av dessa kategorier sorterades sedan i fler underkategorier.
Resultaten visar att FNI-systemet hade den högsta andelen plastförpackningar (snitt 64%), medan det maskinella systemet hade en lägre andel plastförpackningar (snitt 51%) och högre andel övrig plast. ÅVS-systemet uppvisade stora variationer mellan de provtagna flödena. Det ena ÅVS-flödet hade högst andel plastförpackningar av samtliga flöden (snitt 66%) och det andra hade lägst andel (snitt 43%). Sammantaget var den totala andelen plast lika mellan systemen. Det innebär att samtliga system hade ungefär lika mycket ”övrigt material” (18% för maskinellt, 19% för FNI och 22% för ÅVS).
De maskinellt sorterade flödena hade en högre andel mjukplastförpackningar jämfört med de separat insamlade flödena. De maskinellt sorterade plastförpackningarna hade också en lägre andel smuts och fukt (snitt 10%), jämfört med FNI-systemet (snitt 13%) och ÅVS-systemet (snitt 17%). I de maskinella flödena utgjorde avfallsbärare hälften av den övriga plasten medan det var mer varierat i de flöden som samlats in separat. För samtliga system bestod drygt 40% av den övriga plasten av övrig mjukplast.
Studien visar att ytterligare åtgärder behövs för att minska bristen på källsortering och felsortering. Majoriteten av plastförpackningarna hamnar fortfarande i restavfallet. Den högre andelen mjukplastförpackningar i det maskinella systemet tyder på att denna typ av förpackning oftare inte sorteras ut av hushållen. Det behövs ytterligare studier som undersöker om riktade kommunikationsinsatser eller en förändrad förpackningsdesign skulle kunna öka källsorteringen av denna förpackningstyp. Att ca 20% av förpackningsinsamlingen på ÅVS och genom FNI bestod av övrig plast tyder på svårigheter för konsumenterna att särskilja mellan plastförpackning och övrig plast. Det behövs också fler åtgärder för att minska andelen övrigt material i flödena. Ny teknik som fotograferar avfallet vid tömning kan testas på plastförpackningsinsamlingen för att identifiera felsorteringar. För det maskinella systemet kan NIR-läsarna tränas för att minska felsortering och AI användas för övervakning av utsorterad plastfraktion i realtid.
Resultatet från det här projektet visade inga stora skillnader i sammansättning mellan provtagningsomgångar, vilket indikerar att det inte krävs så många prov per flöde för att få en representativ bild av sammansättningen av ett insamlingsflöde från en specifik plats. I framtida undersökningar kan därför provtagning av många olika platser prioriteras över många omgångar på samma plats. Smuts, fukt och kvarvarande innehåll skiljde sig dock mellan omgångar så vid undersökning av det kan ett större antal omgångar av samma flöde krävas.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Om Sverige ska nå EU:s återvinningsmål för plastförpackningar behöver insamlingsoch återvinningsgraden öka. Som ett led i detta arbete ska fastighetsnära insamling (FNI) införas senast 1 januari 2027 för samtliga svenska hushåll. Som ett komplement till FNI har tre kommunalägda bolag byggt eftersorteringsanläggningar för att sortera ut plast ur restavfallet. Dessa genomförda och kommande förändringar ger ett ökat behov av mer kunskap om sammansättningen på det utsorterade materialet. Syftet med projektet var därför att primärt undersöka sammansättningen av utsorterade plastflöden från olika insamlingssystem.
Projektet bygger till stor del på detaljerade plockanalyser av sex plastflöden från tre typer av insamlingssystem:
1) Maskinellt utsorterad plast ur restavfall från två eftersorteringsanläggningar.
2) Separat insamlade plastförpackningar från FNI i villor respektive flerbostadshus.
3) Separat insamlade plastförpackningar från återvinningsstationer (ÅVS) i områden med utbyggd FNI och i områden där FNI inte byggts ut än.
Från varje flöde togs prover i tre omgångar. Sorteringen av materialet utgick från tre övergripande kategorier: plastförpackningar, övrig plast och övrigt material. Vardera av dessa kategorier sorterades sedan i fler underkategorier.
Resultaten visar att FNI-systemet hade den högsta andelen plastförpackningar (snitt 64%), medan det maskinella systemet hade en lägre andel plastförpackningar (snitt 51%) och högre andel övrig plast. ÅVS-systemet uppvisade stora variationer mellan de provtagna flödena. Det ena ÅVS-flödet hade högst andel plastförpackningar av samtliga flöden (snitt 66%) och det andra hade lägst andel (snitt 43%). Sammantaget var den totala andelen plast lika mellan systemen. Det innebär att samtliga system hade ungefär lika mycket ”övrigt material” (18% för maskinellt, 19% för FNI och 22% för ÅVS).
De maskinellt sorterade flödena hade en högre andel mjukplastförpackningar jämfört med de separat insamlade flödena. De maskinellt sorterade plastförpackningarna hade också en lägre andel smuts och fukt (snitt 10%), jämfört med FNI-systemet (snitt 13%) och ÅVS-systemet (snitt 17%). I de maskinella flödena utgjorde avfallsbärare hälften av den övriga plasten medan det var mer varierat i de flöden som samlats in separat. För samtliga system bestod drygt 40% av den övriga plasten av övrig mjukplast.
Studien visar att ytterligare åtgärder behövs för att minska bristen på källsortering och felsortering. Majoriteten av plastförpackningarna hamnar fortfarande i restavfallet. Den högre andelen mjukplastförpackningar i det maskinella systemet tyder på att denna typ av förpackning oftare inte sorteras ut av hushållen. Det behövs ytterligare studier som undersöker om riktade kommunikationsinsatser eller en förändrad förpackningsdesign skulle kunna öka källsorteringen av denna förpackningstyp. Att ca 20% av förpackningsinsamlingen på ÅVS och genom FNI bestod av övrig plast tyder på svårigheter för konsumenterna att särskilja mellan plastförpackning och övrig plast. Det behövs också fler åtgärder för att minska andelen övrigt material i flödena. Ny teknik som fotograferar avfallet vid tömning kan testas på plastförpackningsinsamlingen för att identifiera felsorteringar. För det maskinella systemet kan NIR-läsarna tränas för att minska felsortering och AI användas för övervakning av utsorterad plastfraktion i realtid.
Resultatet från det här projektet visade inga stora skillnader i sammansättning mellan provtagningsomgångar, vilket indikerar att det inte krävs så många prov per flöde för att få en representativ bild av sammansättningen av ett insamlingsflöde från en specifik plats. I framtida undersökningar kan därför provtagning av många olika platser prioriteras över många omgångar på samma plats. Smuts, fukt och kvarvarande innehåll skiljde sig dock mellan omgångar så vid undersökning av det kan ett större antal omgångar av samma flöde krävas.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2026-04-22