Mineralullsisolering är en avfallsfraktion som i dag i stor utsträckning deponeras, trots att materialet tar stor plats och att det finns både teknik och viss infrastruktur för insamling, återanvändning och materialåtervinning. Att minska deponeringen och flytta mineralullsisolering högre upp i avfallshierarkin är därför en prioriterad fråga. Under 2024 genomförde Profu, på uppdrag av Avfall Sverige, en kunskapssammanställning om mängder, flöden och möjligheter till ökad cirkularitet för mineralullsisolering i Sverige. Arbetet visade att det finns intresse och potential, men också behov av mer praktisk kunskap kring insamling och kvalitet.
Mot denna bakgrund initierades under 2025 ett pilotprojekt finansierat av Avfall Sverige tillsammans med bland andra Swedisol, Paroc, Rockwool, Isover/Saint- Gobain, Mölndals kommun, Kungälvs kommun och Stena Recycling. Projektet fokuserade på mineralullsisolering som lämnas på återvinningscentraler, eftersom detta är ett mer utmanande flöde än exempelvis installationsspill från byggarbetsplatser. Materialet kommer från många olika källor, och det saknas ofta information om ålder, tidigare hantering och eventuella föroreningar.
Pilotinsamlingen genomfördes under januari och februari 2026 på två återvinningscentraler, en i Kungälv och en i Mölndal. Glasull och stenull samlades in separat i 660-literskärl, med tydlig skyltning, dekaler och stöd från ÅVC-personal.
Resultaten från piloten var övervägande positiva. Totalt transporterades tio kärl till Stenas anläggning i Borås för vägning och visuell kvalitetsbedömning. Nettovikten uppgick till cirka 160 kg, motsvarande ungefär 16 kg per kärl. Materialet bedömdes bestå av ungefär lika delar glasull och stenull. Ingen väsentlig fukt eller smuts noterades, vilket är viktigt eftersom torrt och rent material är en förutsättning för vidare hantering. Viss felsortering förekom, exempelvis säckar, glasull med metallfolie och annat avvikande material. Stenas bedömning var ändå att omkring 90 procent var rätt sorterat och att upp till cirka 95 procent av den rätt sorterade mängden sannolikt skulle kunna materialåtervinnas efter viss ytterligare sortering.
Piloten visar att separat insamling av mineralullsisolering på ÅVC är möjlig och kan ge material av relativt god kvalitet, förutsatt att insamlingen stöds av tydlig information, engagerad personal och fungerande logistik. Samtidigt framgår att en uppskalning kräver andra lösningar än de som användes i försöket. Mineralull är skrymmande och lätt, vilket gör små kärl ineffektiva ur transportoch hanteringssynpunkt. Större, täckta containrar eller system där kärl töms i väderskyddade lastbärare framstår som mer lämpliga. Behovet av att hålla materialet torrt är centralt.
En annan viktig slutsats är att personalens kunskap och trygghet är avgörande. Introduktion, utbildning och återkoppling om insamlat materials kvalitet bidrar till bättre sortering och högre acceptans. Arbetsmiljöfrågor, särskilt osäkerhet kring äldre mineralullsisolering, behöver klargöras innan en bredare insamling införs. Ekonomiskt finns en drivkraft i att undvika deponering, men priser för deponering behöver vägas mot kommunernas faktiska alternativkostnader och kostnader för separat insamling, transport och eventuell sortering. Sammantaget pekar projektet på god potential för ökad cirkularitet, men också på att praktiska, ekonomiska och arbetsmiljömässiga förutsättningar måste lösas för en permanent och storskalig insamling.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Mineralullsisolering är en avfallsfraktion som i dag i stor utsträckning deponeras, trots att materialet tar stor plats och att det finns både teknik och viss infrastruktur för insamling, återanvändning och materialåtervinning. Att minska deponeringen och flytta mineralullsisolering högre upp i avfallshierarkin är därför en prioriterad fråga. Under 2024 genomförde Profu, på uppdrag av Avfall Sverige, en kunskapssammanställning om mängder, flöden och möjligheter till ökad cirkularitet för mineralullsisolering i Sverige. Arbetet visade att det finns intresse och potential, men också behov av mer praktisk kunskap kring insamling och kvalitet.
Mot denna bakgrund initierades under 2025 ett pilotprojekt finansierat av Avfall Sverige tillsammans med bland andra Swedisol, Paroc, Rockwool, Isover/Saint- Gobain, Mölndals kommun, Kungälvs kommun och Stena Recycling. Projektet fokuserade på mineralullsisolering som lämnas på återvinningscentraler, eftersom detta är ett mer utmanande flöde än exempelvis installationsspill från byggarbetsplatser. Materialet kommer från många olika källor, och det saknas ofta information om ålder, tidigare hantering och eventuella föroreningar.
Pilotinsamlingen genomfördes under januari och februari 2026 på två återvinningscentraler, en i Kungälv och en i Mölndal. Glasull och stenull samlades in separat i 660-literskärl, med tydlig skyltning, dekaler och stöd från ÅVC-personal.
Resultaten från piloten var övervägande positiva. Totalt transporterades tio kärl till Stenas anläggning i Borås för vägning och visuell kvalitetsbedömning. Nettovikten uppgick till cirka 160 kg, motsvarande ungefär 16 kg per kärl. Materialet bedömdes bestå av ungefär lika delar glasull och stenull. Ingen väsentlig fukt eller smuts noterades, vilket är viktigt eftersom torrt och rent material är en förutsättning för vidare hantering. Viss felsortering förekom, exempelvis säckar, glasull med metallfolie och annat avvikande material. Stenas bedömning var ändå att omkring 90 procent var rätt sorterat och att upp till cirka 95 procent av den rätt sorterade mängden sannolikt skulle kunna materialåtervinnas efter viss ytterligare sortering.
Piloten visar att separat insamling av mineralullsisolering på ÅVC är möjlig och kan ge material av relativt god kvalitet, förutsatt att insamlingen stöds av tydlig information, engagerad personal och fungerande logistik. Samtidigt framgår att en uppskalning kräver andra lösningar än de som användes i försöket. Mineralull är skrymmande och lätt, vilket gör små kärl ineffektiva ur transportoch hanteringssynpunkt. Större, täckta containrar eller system där kärl töms i väderskyddade lastbärare framstår som mer lämpliga. Behovet av att hålla materialet torrt är centralt.
En annan viktig slutsats är att personalens kunskap och trygghet är avgörande. Introduktion, utbildning och återkoppling om insamlat materials kvalitet bidrar till bättre sortering och högre acceptans. Arbetsmiljöfrågor, särskilt osäkerhet kring äldre mineralullsisolering, behöver klargöras innan en bredare insamling införs. Ekonomiskt finns en drivkraft i att undvika deponering, men priser för deponering behöver vägas mot kommunernas faktiska alternativkostnader och kostnader för separat insamling, transport och eventuell sortering. Sammantaget pekar projektet på god potential för ökad cirkularitet, men också på att praktiska, ekonomiska och arbetsmiljömässiga förutsättningar måste lösas för en permanent och storskalig insamling.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2026-08-20