Glöm inte soptipparna, Magdalena Andersson!

Idag, den 4 maj, deltar Magdalena Andersson, tillsammans med de övriga nordiska statsministrarna, i ett toppmöte med bland andra Indiens premiärminister. På mötet ska bland annat klimatet och den gröna omställningen diskuteras. Det innebär ett ypperligt tillfälle att diskutera sopor, skriver Avfall Sveriges vd Tony Clark i ett öppet brev till stadsministern.

Den redan kraftigt förorenade luften i den indiska huvudstaden har i en veckas tid varit insvept i giftig rök från Bhalswa-deponin, som brinner kraftigt. Det är en av världens största deponier, hög som Stockholms Kungstorn och stor som 50 fotbollsplaner, numera omringad av ett växande Delhi.  

Avfallshanteringen i Indien är ett stort problem. Även när deponierna inte brinner utgör de ett stort hot mot såväl människor som miljö. Farliga ämnen läcker ut, smittor sprids och metan sipprar ut – en gas som har 25–30 gånger större negativ klimatpåverkan än koldioxid.  

Metan står för omkring 30 procent av jordens uppvärmning sedan förindustriell tid, och de metautsläpp som orsakas av mänsklig aktivitet ökar fortare än någonsin sedan mätningarna började på 1980-talet. Avfall är en av de tre största utsläppskällorna.  

Men det finns hopp om förändring. Enligt beräkningar från FN:s miljöprogram, Unep, kan de metanutsläpp som orsakas av människan minskas med 45 procent före år 2030. Samhällsekonomiskt har vi mycket att vinna; det skulle göra det möjligt att nå Parisavtalet om max 1,5 graders temperaturhöjning, men också förhindra 260 000 förtida dödsfall, minska antalet person som söker vård på grund av astma med 775 000 individer och förhindra att 25 miljoner ton grödor förstörs. 

Metan bryts ner efter cirka tio år i atmosfären. Minskade metanutsläpp idag ger därför positiva resultat betydligt snabbare än för motsvarande minskning av koldioxid, där befintliga utsläpp kan finnas kvar bortåt hundra år. Inom avfallshantering anger UNDP att störst potential finns i förbättrad behandling och minskad deponering av avfall. 60 procent av metanutsläppen från avfall skulle kunna åtgärdas till låg eller till och med negativ kostnad. 

Bhalswa-deponin är bara en av tusentals liknande deponier världen över. 40 procent av allt avfall beräknas hamna på öppna okontrollerade soptippar. Våra hav fylls med plast och annat skräp eftersom avfallshanteringen i många länder till stor del är obefintlig. Det finns alltså ett gigantiskt problem, men också stora möjligheter att med relativt begränsade insatser åstadkomma stora förbättringar för klimatet, för människorna och för miljön. 

Sveriges kommuner vet hur hållbar avfallshantering kan skapas och har därmed stora möjlighet att bidra till att åtgärda de globala problemen. I samarbete med UNDP har Avfall Sverige fått det unika uppdraget att bygga upp en global plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte, för att effektivisera avfallshanteringen världen över men också för att minska avfallet och nå flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det är ett utbyte där svenska kommuner, som i dagsläget deponerar mindre än en procent av Sveriges avfall, kan kommunicera direkt med kommunkollegor i andra länder. I juni, då regeringen och FN firar 50-årsjubileet av FN:s första miljökonferens i Stockholm, har Avfall Sverige fått möjligheten att bjuda in borgmästare från Kina, Rwanda, Mauritius och Costa Rica till samtal om vad som behövs för att utveckla det globala avfallssamarbetet vidare.

Men den verkliga insatsen för ökad hållbarhet handlar om att minska mängden avfall och stärka den cirkulära ekonomin. Gap Circularity Report Sweden, som nyligen presenterades, understryker ännu en gång att Sveriges konsumtion per invånare hör till världens högsta, sett till hur mycket resurser vi förbrukar. Vår konsumtion innebär en miljö- och klimatbelastning globalt, även för Indien när vi köper textil eller elektronik därifrån.  

Här har alla politiker en uppgift. Vi förstår att en orolig omvärld kräver uppmärksamhet, men en god resurshushållning och utvecklad avfallshantering bidrar också till ökad självförsörjning och stabilitet.  

Så, Magdalena Andersson, glöm inte avfallshanteringen när du diskuterar möjligheterna till ett samarbete kring hållbarhetsfrågorna med premiärminister Modi. Och se till att varje svensk tillverkare, importör och konsument förstår nödvändigheten av att ta vara på de resurser som finns. EU har visat vägen genom djärva mål och tuff lagstiftning inom Green Deal och Fit for 55. Ta upp den bollen och se till att Sverige även framöver kan kalla sig pådrivare och en förebild för miljön och klimatet. 

/Tony Clark, vd Avfall Sverige