2024-05-30
Klimatfokus på rekordmöte
Att avfallssektorn kan göra skillnad i klimatarbetet klargjordes vid Avfall Sveriges årsmöte i Malmö. 730 personer och 45 utställare kunde ta del av ett fullspäckat program och peppades att få med fler i omställningsarbetet – vi kan behöva skrämmas.
Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik men mest känd för sina inlägg i klimatdebatten, hade fått i uppgift att förklara varför vi skadar klimatet fast vi inte vill.
Att sopsortera ger inga pluspoäng som vi kan använda på en resa till Thailand, fastslog hon. Det är som att tro att man kan tjäna pengar genom att handla på rea. Om vi har mycket sopor har vi handlat för mycket.
Nya insikter via intervjuer med 130 000 personer i 125 länder ger flera viktiga insikter. En av dem är ”Lilla-jag-argumentet”.
– 80 till 90 procent är villiga att göra uppoffringar. Men i alla länder finns en kraftig undervärdering av andras vilja. Eftersom man är så ensam känns det meningslöst att göra något, sade Maria Wolrath Söderberg.
En annan insikt är att det inte hjälper med mer kunskap. Vi har aldrig haft så mycket kunskap som nu, men vi har aldrig haft så mycket utsläpp som nu. Tekniken är inte heller lösningen, menade hon.
– Vi måste jobba för att åstadkomma mindre konsumtion, mindre sopor om vi ska kunna minska klimatutsläppen från 8 till 1 ton koldioxid per invånare. Det finns en bred enighet om att beteendefrågan är det viktigaste att jobba med, för vi måste uppoffra oss, då måste vi förändra normer.
Det är i vardagens möten som det skapas nya normer. Starka känslor är viktiga – nästan alla som ställer om har blivit rädda när de har tagit forskningen på allvar. Att bara visa på goda exempel räcker alltså inte, vi behöver öka krismedvetenheten.
Ska fånga CO2
För att minska avfallsanläggningarnas utsläpp krävs ändå teknik, menade Martina Andersson, projektledare för Sysavs projekt för insamling och lagring av koldioxid, Sky Zero.
– Det finns inga andra alternativ för att uppnå vår klimatambition om att bli klimatneutrala till 2030, sade hon.
Två av de tre linjerna ska förses med nya utrustning som kommer att fånga in omkring 90 procent av koldioxiden. Drygt hälften är av fossilt ursprung, den måste slutlagras. Den biogena delen kan däremot användas, exempelvis för att producera elektrobränsle, eller säljas via biokrediter.
Win win med biokol
Biokol är en riktigt klimatsmart teknik som många kommuner är nyfikna på. 7 ton trädgårdsavfall ger 1,5 ton biokol och en koldioxidsänka om 3–4 ton. Andra vinster får vi genom dess porösa struktur; en bit biokol av en sockerbits storlek har en yta om 800 till 1 000 kvadratmeter, vilket ger den unika möjligheter att lagra vatten och näring eller tungmetaller, förklarade Eva Ståhl, verksamhetsutvecklare på NSR.
Genom NSR:s kunskapscentrum finns möjlighet att testa sitt eget park- och trädgårdsavfall, och i sommar startar ett nytt innovationskluster som kan sätta fart på satsningarna i fler kommuner.
Gas med många möjligheter
Hur vi ska använda biogasen från rötning av det organiska avfallet är en viktig fråga som diskuterades.
– Vi behöver den för att åstadkomma ickefossila material, sade Adam Kanne från kemitillverkaren Perstorp och ordförande för Industrins biogaskommission.
Mats Eklund, professor vid det nationella kompetenscentrumet för biogasforskning BSCR, berättade om en ny rapport som visar att biogas har bättre klimatprestanda än eldrift för fordonsdrift. Han förutspådde en fördubblad kapacitet till 2030.
Att vi får såväl ett klimatneutralt bränsle som biogödsel från samma produktion ger särskilda fördelar, i synnerhet i kristider, menade Beatrice Torgnysson Klemme, vd för Biodriv Öst:
– Biogasen borde få en långsiktig beredskapspremie istället för det här hattiga produktionsstödet, så att vi kan bygga beredskapshubbar kring de här anläggningarna, sade hon.
Under årsmötet lanserades också Avfall Sveriges metanstrategi – läs mer om den här.
Läs mer om årsmötet i Avfall och Miljö nr 4, som kommer den 17 september, då får du veta mer om förpackningar och textilavfall.
Senast uppdaterad - 2024-10-01
