2026:07/Utredning om klimatutsläpp från lagring av brännbart avfall
- Författare: Simone Andersson, Niclas Bornold, Henric Lassesson och Jan-Olov Sundqvist, samtliga från IVL Svenska Miljöinstitutet
- Antal sidor: 84
- Pris: 300
Lagring av brännbart avfall inför energiåtervinning är en nödvändig del av driften vid många svenska energiåtervinningsanläggningar och sker i huvudsak i form av balar eller löslagrade högar. Kunskapen om i vilken omfattning klimatpåverkande gaser bildas och avges under lagringen har hittills varit begränsad. Det saknas även etablerade metoder för gasmätning som är specifika för avfallslager. Mot denna bakgrund har Avfall Sverige initierat en utredning med syfte att kartlägga lagerhantering vid anläggningar i Sverige, öka kunskapen om gasbildning i lagrat avfall samt ge vägledning till branschens aktörer.
Studien bygger på en kombination av litteraturstudier, intervjuer, en enkät samt praktiska mätningar vid fyra referensanläggningar. Eftersom befintliga metoder för mätning av diffusa emissioner inte bedömdes vara ändamålsenliga, utvecklades inom projektet en explorativ mätmetodik. Metoden bygger på provtagning av gaser inne i balar och löslagrade avfallshögar med hjälp av en särskilt utformad provtagningslans, kopplad till ett instrument som analyserar koldioxid (CO₂), metan (CH₄) och lustgas (N₂O). Metoden ger källspecifik information om gasbildning i lagrat brännbart avfall, men är inte avsedd för direkt kvantifiering av faktiska emissioner till atmosfären inom ramen för denna studie.
Resultaten visar att gasbildning förekommer vid både balad och löslagrad lagring. Generellt uppmättes högre halter av koldioxid och metan inuti balar än inuti löslager samtidigt som det uppmättes lägre halter direkt utanför balarna än utanför löslagren, men variationerna var stora både inom och mellan lager. Detta visar att avfallslager är heterogena system där materialets sammansättning, lagringsform, lagringstid och lokala förhållanden har stor betydelse för gasbildningen. Det visar också att plastbarriären runt balarna hjälper till att hålla kvar gasen längre. Lustgas uppmättes i genomgående låga halter och bedöms inte utgöra ett betydande bidrag till klimatpåverkan från lagring av avfall under de förhållanden som studerats. Då alla gaserna antas komma från biogena (förnyelsebara) källor bidrar inte heller koldioxiden med någon klimatpåverkan från lagring av avfall.
Sammantaget indikerar studien att lagring av brännbart avfall i de flesta fall ger upphov till relativt begränsade klimatutsläpp jämfört med andra delar av avfallsoch energisystemet. Samtidigt visar resultaten att vissa lagringsförhållanden kan innebära en större potentiell klimatpåverkan än andra, vilket understryker vikten av medveten hantering och rimliga avvägningar i driften.
Vägledande rekommendationer omfattar bland annat att i nuläget inte prioritera avancerade och kostsamma metoder för mätning av diffusa emissioner vid lagring. I stället bör fokus ligga på att:
- Avvisa fukt, genom att exempelvis hålla emballageplasten intakt, placera avfallet under tak då det går och placera avfallet på ytor med avrinningsmöjligheter.
- Minimera mängden lätt nedbrytbart avfall i det som lagras, genom att exempelvis prioritera bort kommunalt avfall och kontrollera avfallets sammansättning, vilket även gäller det importerade avfallet.
- Undvik löslagring så långt det går, men om det inte går att undvika löslagring bör det endast ske under kortare perioder.
Utöver det rekommenderas en god driftpraxis, exempelvis med tydliga rutiner för kvalitetskontroll av inkommande avfall samt uppföljning mot kund/leverantör, samt en riskmedveten hantering av avfallslager och fortsatt kunskapsuppbyggnad.
Rapporten utgör ett första samlat kunskapsunderlag om gasbildning vid lagring av brännbart avfall i Sverige. Syftet är att ge stöd i både det praktiska arbetet vid anläggningar och i Avfall Sveriges fortsatta väglednings- och utvecklingsarbete.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Lagring av brännbart avfall inför energiåtervinning är en nödvändig del av driften vid många svenska energiåtervinningsanläggningar och sker i huvudsak i form av balar eller löslagrade högar. Kunskapen om i vilken omfattning klimatpåverkande gaser bildas och avges under lagringen har hittills varit begränsad. Det saknas även etablerade metoder för gasmätning som är specifika för avfallslager. Mot denna bakgrund har Avfall Sverige initierat en utredning med syfte att kartlägga lagerhantering vid anläggningar i Sverige, öka kunskapen om gasbildning i lagrat avfall samt ge vägledning till branschens aktörer.
Studien bygger på en kombination av litteraturstudier, intervjuer, en enkät samt praktiska mätningar vid fyra referensanläggningar. Eftersom befintliga metoder för mätning av diffusa emissioner inte bedömdes vara ändamålsenliga, utvecklades inom projektet en explorativ mätmetodik. Metoden bygger på provtagning av gaser inne i balar och löslagrade avfallshögar med hjälp av en särskilt utformad provtagningslans, kopplad till ett instrument som analyserar koldioxid (CO₂), metan (CH₄) och lustgas (N₂O). Metoden ger källspecifik information om gasbildning i lagrat brännbart avfall, men är inte avsedd för direkt kvantifiering av faktiska emissioner till atmosfären inom ramen för denna studie.
Resultaten visar att gasbildning förekommer vid både balad och löslagrad lagring. Generellt uppmättes högre halter av koldioxid och metan inuti balar än inuti löslager samtidigt som det uppmättes lägre halter direkt utanför balarna än utanför löslagren, men variationerna var stora både inom och mellan lager. Detta visar att avfallslager är heterogena system där materialets sammansättning, lagringsform, lagringstid och lokala förhållanden har stor betydelse för gasbildningen. Det visar också att plastbarriären runt balarna hjälper till att hålla kvar gasen längre. Lustgas uppmättes i genomgående låga halter och bedöms inte utgöra ett betydande bidrag till klimatpåverkan från lagring av avfall under de förhållanden som studerats. Då alla gaserna antas komma från biogena (förnyelsebara) källor bidrar inte heller koldioxiden med någon klimatpåverkan från lagring av avfall.
Sammantaget indikerar studien att lagring av brännbart avfall i de flesta fall ger upphov till relativt begränsade klimatutsläpp jämfört med andra delar av avfallsoch energisystemet. Samtidigt visar resultaten att vissa lagringsförhållanden kan innebära en större potentiell klimatpåverkan än andra, vilket understryker vikten av medveten hantering och rimliga avvägningar i driften.
Vägledande rekommendationer omfattar bland annat att i nuläget inte prioritera avancerade och kostsamma metoder för mätning av diffusa emissioner vid lagring. I stället bör fokus ligga på att:
- Avvisa fukt, genom att exempelvis hålla emballageplasten intakt, placera avfallet under tak då det går och placera avfallet på ytor med avrinningsmöjligheter.
- Minimera mängden lätt nedbrytbart avfall i det som lagras, genom att exempelvis prioritera bort kommunalt avfall och kontrollera avfallets sammansättning, vilket även gäller det importerade avfallet.
- Undvik löslagring så långt det går, men om det inte går att undvika löslagring bör det endast ske under kortare perioder.
Utöver det rekommenderas en god driftpraxis, exempelvis med tydliga rutiner för kvalitetskontroll av inkommande avfall samt uppföljning mot kund/leverantör, samt en riskmedveten hantering av avfallslager och fortsatt kunskapsuppbyggnad.
Rapporten utgör ett första samlat kunskapsunderlag om gasbildning vid lagring av brännbart avfall i Sverige. Syftet är att ge stöd i både det praktiska arbetet vid anläggningar och i Avfall Sveriges fortsatta väglednings- och utvecklingsarbete.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2026-05-22