Biologisk återvinning

En stor del av vårt avfall är biologiskt lättnedbrytbart som till exempel trädgårdsavfall och matrester. Genom kompostering eller rötning utvinns näring och energi vilket ger stora miljövinster.

Det huvudsakliga syftet med biologisk återvinning är att cirkulera näringsämnen i samhället för att på så sätt sluta kretsloppet. 

Rötning ger biogas och biogödsel

Rötning är den vanligaste metoden att behandla matavfall. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas är en förnybar energikälla. Efter uppgradering – rening – kan den användas som fordonsbränsle. Den kan också användas till uppvärmning eller elproduktion.

Läs mer om biogas

Avfall Sverige har infört ett frivilligt åtagande för biogas- och uppgraderingsanläggningar där de förbinder sig till att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp av metan.

Läs mer om frivilligt åtagande

Lagen om hållbarhetskriterier, som kom 2010, ska säkerställa att biobränslen är miljömässigt hållbara från att de tillverkas till att de används. Hållbarhetskriterierna gäller till exempel för biogas för fordon, biodiesel och etanol.

Läs mer om hållbarhetskriterierna

Vid rötning bildas även biogödsel, ett gödningsmedel med rikt näringsinnehåll. Under 2016 producerades 1,7 miljoner ton biogödsel. 95 procent av denna gödsel används på jordbruksmark.

Genom att använda biogödsel i stället för mineralgödsel återförs växtnäringsämnen till kretsloppet. Det gäller bland annat fosfor, som är en ändlig resurs. Som exempel kan nämnas att om allt matavfall från hushåll används som växtnäring räcker det för att ersätta 7 procent av den fosfor som importeras i form av mineralgödsel. Det visar siffror från Avfall Sverige.

Avfall Sverige har tagit fram webbplatsen biogodsel.se. Där finns bland annat information om vad biogödsel är, hur det används, vilken effekt det har och vilka regelverk som styr.

Kompostering

Kompostering är naturens egen metod att bryta ner det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer, främst bakterier och svampar.  Kompost är den produkt som bildats när komposteringsprocessen är färdig. Kompostprodukternas fördelar vid användning är bland annat: 

  • Högre humusinnehåll i jorden 
  • Jordens vattenhållande förmåga ökar 
  • Säkrar god genomluftning av jorden 
  • Underlättar jordbearbetningen genom att jorden förblir lucker 
  • Ökar växternas upptagningsförmåga av näringsämnen 
  • Tillför jorden ett förråd av växtnäringsämnen och mikronäringsämnen 
  • Motverkar försurning genom sitt kalkinnehåll (stabiliserar pH) 
  • Gynnar mikrolivet och motverkar växtsjukdomar 
  • Material och växtnäring återförs till kretsloppet. 

Komposten kan användas till mycket:

  • Kontinuerligt underhåll av jorden (humusersättning och humusuppbyggnad) vid all sådd, plantering och anläggning av gräsmattor, samt för buskar och träd.
  • Till jordförbättring vid dålig jordstruktur.
  • Kombinerad jordförbättring och gödsling (t.ex. för grönsaker, blomrabatter, gräsytor).
  • Nyanläggning av planteringsytor och gräsmattor (t.ex. vid nybyggnation).
  • Täckning under fruktträd, bärbuskar, prydnadsbuskar och träd.
  • För blandning i planteringsgropar (blandningsrecept efter uppgift från leverantör/producent).
  • För krukor och balkonglådor (blandat med blomjord).
  • Till takplantering. 

Certifieringssystemet

Anläggningar som producerar kompost eller biogödsel från rent källsorterat avfall från livsmedels- eller foderkedjan, kan kvalitetsmärka sin produkt genom Certifierad återvinning. Det är ett certifieringssystem som Avfall Sverige har arbetat fram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverkare av kompost och biogödsel, jordtillverkare, myndigheter och forskare. Läs mer om certifieringssystemet.


Skriv ut: