Animaliska biprodukter – ABP-lagstiftning

Animaliska biproduktslagstiftningen är en EU-lagstiftning som reglerar hantering av animaliska biprodukter. Det finns också svensk lagstiftning som kompletterar den europeiska lagstiftningen. Lagstiftningarna reglerar såväl insamling och transport som behandling av animaliska biprodukter.

En animalisk biprodukt (ABP) är allt från döda djur ner till en kasserad sockerkaka som innehåller ägg. Och det mesta material från djurriket som ryms däremellan som till exempel ull, fjädrar, äggskal, matavfall och naturgödsel.

Fokus för lagstiftningen är att förebygga och minimera risker för människors och djurs hälsa av dessa produkter och framför allt skydda säkerheten i livsmedels- och foderkedjan. Det är Jordbruksverket som är den behöriga myndigheten som avses i lagstiftning Om det gäller EU-lagstiftning så är det Europadomstolen som har tolkningsföreträde. Jordbruksverket är central behörig myndighet och får meddela föreskrifter och fatta beslut. Verket samordnar även kontrollmyndigheternas verksamhet och lämnar råd och hjälp i kontrollverksamheten. 

Klicka här för att komma till Jordbruksverkets webbplats om ABP. Webbplatsen är mycket informativ och innehåller många vägledande dokument kring ABP-lagstiftningen. 

Avfall Sverige har också tagit fram en guide om ABP: Guide #15: Insamling av matavfall, vad gäller enligt animaliska biproduktslagstiftningen?

Definitioner

Definitionerna som återfinns både i 1069/2009 (artikel 3) och 142/2011 (bilaga 1) och kan vara bra att kunna för att förstå ABP-lagstiftningen. Läs mer om definitionerna.

Kategorier

Lagstiftningen delar in de animaliska biprodukterna i olika kategorier. Kategori 1 bedöms ha den största smittorisken och sedan i fallande skala ner till kategori 3. Kategori 1 innehåller bland annat hela djurkroppar, specifikt riskmaterial som hjärna, ögon, benmärg etc. Kategori 2 innehåller djur med spår av veterinärmedicinska rester, naturgödsel. Kategori 3 innehåller bland annat slakteriavfall och butiksavfall.

Anläggning ska registreras

Driftansvariga ska registrera sin anläggning hos Jordbruksverket innan de inleder verksamhet. Det gäller samtliga anläggningar som de har kontroll över och som på något sätt framställer, transporterar, hanterar, bearbetar, lagrar, släpper ut på marknaden, distribuerar, använder eller bortskaffar animaliska biprodukter. Anläggningarana ska också tillhandahålla Jordbruksverket information om vilken kategori av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som de har under sin kontroll och vilken typ av verksamhet som bedrivs med användning av animaliska biprodukter. En anläggning kan vara både en transportör och biogasanläggning.

Transport

När ABP transporteras måste transportörerna vara registrerade och transporterna måste åtföljas av ett handelsdokument och ha fordonet märkt med kategori och tillhörande text. Detta gäller både källsorterat och blandat ABP som antingen ska till en biologisk behandlingsanläggning eller förbränning. 

Vid behandling i en biogas- eller komposteringsanläggning ställs en hel del olika krav med hänsyn till smittorisker, bland annat ska materialet genomgå en hygienisering på 70 grader i en timme och finfördelas till 12 mm. Detta är ett grundkrav men andra validerade metoder kan efter godkännande accepteras. Anläggningen ska också vara anmäld till Jordbruksverket. Matavfall som behandlas i en förbränningsanläggning behöver inte tillämpa ABP-lagstiftning. Men om en förbränningsanläggning tar emot och behandlar annat ABP-material, före detta livsmedel från butiker och livsmedelsindustri till exempel, så måste även förbränningsanläggningen vara anmäld hos Jordbruksverket.

Färdig kompost och biogödsel ska åtföljas av ett handelsdokument samt märkt fordon. 

Läs mer om hanteringen av animaliska biprodukter

Frågor om ABP-lagstiftningen?

Medlemmar i Avfall Sverige kan kontakta Hanna Hellström på Arbit Syd AB som bistår Avfall Sverige i frågor som rör ABP-lagstiftningen. Hanna når du via mejladressen harbits@remove-this.telia.remove-this.com.


Skriv ut: