Det är alltmer uppenbart att väl utbyggd källsortering och fungerande återvinning inte kommer att räcka till för att nå ett hållbart samhälle. För att begränsa miljöpåverkan samt förbrukning av tillgängliga resurser är det nödvändigt att de produkter som produceras nyttjas effektivare och under längre tid, än vad som idag är fallet. Denna insikt uttrycks i såväl EU:s avfallshierarki och de globala miljömålen som i Sveriges egna miljömål, i Agenda 2030 och Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall.
Att ställa om till ett hållbart samhälle med effektivt resursutnyttjande och giftfria cirkulära flöden genomförs inte genom en enskild organisations eller persons insatser. Så många aktörer som möjligt behöver samarbeta och var och en göra det den kan. Det handlar inte bara om återanvändning utan om en förändring av hela produktions- och distributionssystemet.
Arbetet med att förebygga avfalls uppkomst är inte i första hand en fråga för den kommunala avfallsorganisationen; om avfallsförebyggandet fungerat fullt ut, skulle avfallet i fråga/produkten inte ha blivit ett avfall. Likväl är det oftast i den kommunala avfallsorganisationen som kompetensen och engagemanget finns och det är också där den strategiska avfallsplaneringen i huvudsak sker. I de flesta av Sveriges kommuner har avfallsorganisationen tagit på sig att låta frågan ingå i till exempel information, planering och andra aktiviteter som redan genomförs.
De kommunala avfallsplanerna har i många fall varit drivande för hur Sverige har utvecklats till ett föregångsland inom återvinning. För att genom avfallsplanerna kunna driva utvecklingen mot ökat förebyggande av avfall och mot ett resurseffektivt samhälle, krävs nya arbetssätt och engagemang från fler aktörer, både inom och utanför kommunen. Denna rapport avses vara en hjälp på den vägen.
Återanvändning och återbruk är två begrepp som används på likartade sätt och med liknande innebörd i Sveriges kommuner. Ofta anses återanvändning passa bättre i mer formella sammanhang inom branschen, medan återbruk kan vara lättare att använda i den externa kommunikationen. I rapporten förekommer båda begreppen utan åtskillnad.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Det är alltmer uppenbart att väl utbyggd källsortering och fungerande återvinning inte kommer att räcka till för att nå ett hållbart samhälle. För att begränsa miljöpåverkan samt förbrukning av tillgängliga resurser är det nödvändigt att de produkter som produceras nyttjas effektivare och under längre tid, än vad som idag är fallet. Denna insikt uttrycks i såväl EU:s avfallshierarki och de globala miljömålen som i Sveriges egna miljömål, i Agenda 2030 och Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall.
Att ställa om till ett hållbart samhälle med effektivt resursutnyttjande och giftfria cirkulära flöden genomförs inte genom en enskild organisations eller persons insatser. Så många aktörer som möjligt behöver samarbeta och var och en göra det den kan. Det handlar inte bara om återanvändning utan om en förändring av hela produktions- och distributionssystemet.
Arbetet med att förebygga avfalls uppkomst är inte i första hand en fråga för den kommunala avfallsorganisationen; om avfallsförebyggandet fungerat fullt ut, skulle avfallet i fråga/produkten inte ha blivit ett avfall. Likväl är det oftast i den kommunala avfallsorganisationen som kompetensen och engagemanget finns och det är också där den strategiska avfallsplaneringen i huvudsak sker. I de flesta av Sveriges kommuner har avfallsorganisationen tagit på sig att låta frågan ingå i till exempel information, planering och andra aktiviteter som redan genomförs.
De kommunala avfallsplanerna har i många fall varit drivande för hur Sverige har utvecklats till ett föregångsland inom återvinning. För att genom avfallsplanerna kunna driva utvecklingen mot ökat förebyggande av avfall och mot ett resurseffektivt samhälle, krävs nya arbetssätt och engagemang från fler aktörer, både inom och utanför kommunen. Denna rapport avses vara en hjälp på den vägen.
Återanvändning och återbruk är två begrepp som används på likartade sätt och med liknande innebörd i Sveriges kommuner. Ofta anses återanvändning passa bättre i mer formella sammanhang inom branschen, medan återbruk kan vara lättare att använda i den externa kommunikationen. I rapporten förekommer båda begreppen utan åtskillnad.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-14