Året i korthet 2025

Avfall Sverige

Avfall Sverige tog fram 33 åtgärder för att möjliggöra ett stopp för förbränning av fossil plast.
Avfall Sverige presenterade ett nytt mål - 30/30-målet - för medlemmarna: 30 procent mindre restavfall till år 2030, jämfört med 2023.
Tillsammans med 28 andra aktörer presenterade Avfall Sverige en handlingsplan för att minska plastavfall till förbränning och öka cirkulationen av plastflöden.
Industrins Biogaskommission, där Avfall Sverige ingår, presenterade ett åtgärdspaket som visade på biogasens möjliga roll för den svenska industrins gröna omställning och konkurrenskraft.
Avfall Sverige uppvaktade regeringen i frågan om textil, för att kommunerna inte skulle behöva samla in trasig och förorenad textil separat. Den 1 oktober infördes just ett sådant undantag, se nedan.
Avfall Sverige debatterade och tillsatte en utredning för att kunna samla in färgat och ofärgat glas tillsammans, eventuellt även tillsammans med metall.
Avfall Sverige har informerat regering och riksdag om avfallshanteringens stora problem och kostnader med hanteringen av lustgastuber. Under året beslutade regeringen om en ny lag om lustgas för att begränsa användningen.
Avfall Sverige har länge argumenterat för att den så kallade deponiskatten bör skrotas. I juni gav regeringen Naturvårdsverket och Skatteverket i uppdrag att se över skatten.

Arbetet med kommunernas övertagande av förpackningsinsamlingen, som inleddes 2023, fortsatte under 2025 med webbinarier, guider och vägledningar.

Höstmötet i Linköping lockade över 500 deltagare och 33 utställare, med temat Tillsammans mot en framtid utan avfall – lokala lösningar på gemensamma utmaningar.

Avfall Sverige deltog i Almedalsveckan med fokus på textilavfall, PFAS, CCUS inom energiåtervinningen och stöd till Ukraina.
Avfall Sverige samarbetade med Polisen och med Ekobrottsmyndigheten för att sprida kunskap om hur medlemmarna kan bistå i arbetet för att förhindra avfallsbrottslighet.
I samarbete med Svenska Institutet lanserades ett material som visar hur Sverige arbetar med förebyggande och cirkularitet för att skapa en hållbar avfallshantering.
Svenskt Vatten, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige och Avfall Sverige tog gemensamt fram en programförklaring inom ramen för Delegationen för cirkulär ekonomi, för att skapa giftfria och cirkulära kretslopp.
Avfall Sverige gick med i AI Sweden, Sveriges nationella center för artificiell intelligens.
Tillsammans med Fastighetsägarna lyfte Avfall Sverige frågan om EU:s plastavgift, som idag betalas av skattebetalarna i stället för av plastproducenterna.

Waste Management for Ukraine (WM4U) tog fart under 2025. Fyra ukrainska kommunkluster utvaldes för samarbete med svenska dito, och flera donationer av material nådde fram till Ukraina. Projekt kring ett nytt avgiftssystem och revidering av de nationella avfallsplanerna i Ukraina inleddes också. Läs mer

Avfall Sverige uppdaterade sin vision: En framtid utan avfall.
Avfall Sveriges nya värdegrund, som tagits fram tillsammans med medlemmarna, klubbades: Avfall Sverige möjliggör en hållbar och innovativ avfallshantering där vi samverkar med andra utifrån vårt samhällsansvar.
Avfall Sverige tilldelades the 2025 Iswa Beacon Leadership Award för banbrytande insatser och som initiativtagare till det koncept av specialkonferenser, Beacon-konferenser, som årligen arrangeras på flera platser i världen.
Avfall Sverige anställde en ny medarbetare, Emelie Karlsson, som tillsammans med Carolina Tufvesson utgör kansliets båda rådgivare för energiåtervinning. Den tidigare rådgivaren, Klas Svensson, är kvar på Avfall Sverige som internationell projektledare.

I december föreslog regeringen ändringar i avfallslagstiftningen. Flera förändringar ligger i linje med vad Avfall Sverige har argumenterat för.
Från och med december 2025 gäller nya arbetsmiljöregler för de som arbetar med eller riskerar utsättas för asbest.
I april publicerade Naturvårdsverket sin vägledning för källsortering på populära platser, inför 1 januari 2026 då nya krav började gälla.
Regeringen presenterade sin färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030. Målet är att fler verksamheter ska lockas att lämna offert, oseriösa aktörer ska stoppas och försörjningen säkras.

1 januari infördes krav på separat insamling och återvinning av textilavfall från hushåll och verksamheter, med tillhörande informationsansvar.
1 oktober beslutade regeringen om undantag från delar av regelverket.

Naturvårdsverket fick i uppdrag att föreslå hur ett utökat producentansvar för textil enligt EU:s reviderade avfallsdirektiv ska införas i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast i november 2026.
En ny nationell lagstiftningsprocess för reformering av avfallslagstiftningen pågick under året, med remisser och konferenser.

Det blev en fällande dom i Sveriges hittills största miljöbrottmål, Think Pink-målet. Tio personer dömdes för brott, varav sju till fängelse. Domen har överklagats.

Debatt och analyser kring Sveriges återvinningsmål intensifierades. Flera rapporter visade att Sverige riskerar att missa EU:s mål för material- och förpackningsåtervinning.

EU och internationellt

EU beslutade om att producentansvar för textil ska vara infört i alla EU-länder senast 17 april 2028 och mål för mindre matavfall.
EU-kommissionen presenterade sin åtgärdsplan ”Given för en ren industri” (Clean Industrial Deal) som ska stärka EU:s konkurrenskraft genom att påskynda utfasningen av fossila bränslen, skapa en cirkulär ekonomi och stödja en grön återindustrialisering av Europa.
Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) trädde i kraft i februari och påverkar hur Sverige behöver anpassa lagstiftning och producentansvar för förpackningar.
EU-kommissionen öppnade konsultationsprocessen för en ny rättsakt om cirkulär ekonomi. Det slutliga förslaget presenteras under 2026.
EU:s ministerråd gjorde det svårare att importera lågkvalitativa produkter, exempelvis kläder från Shein och Temu, genom att avskaffa tröskelvärdet på 150 euro för tullbefrielse.

Som en del av EU:s arbete med att harmonisera medlemsländernas insamlingssystem analyserar EU:s forskningsinstitut JRC befintliga märkningssystem. Det nordiska systemet används som ett av underlagen. JRC:s rekommendationer till EU-kommissionen publicerades i december 2025. Beslut väntas under våren 2026.

Senast uppdaterad - 2026-02-18